Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren


Jeanette Ohlsson, projektledare

Tack för att du följer vårt arbete!

Nu är projektet inne på sitt sista år och vi intensifierar vårt arbete. Vi arbetar mycket med efterlevnaden av projektet, paketerar vår utbildningsmodell, följeforskaren intervjuar och följer upp vårt arbete, vi är ute och berättar om projeket och vårt dagliga arbete – bjud gärna in oss! 

Idag tar det cirka 8 år innan hälften av alla asylsökande och nyanlända får ett arbete i Sverige, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). En tid som är allt för lång för individen och som kostar det svenska samhället mycket pengar. Utveckling från dag ett finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Örebro län.

Projektet syftar till att flytta delar från etableringen till asyltiden för att förbereda individen och förkorta tiden från asylsökande till egenförsörjning. Vi möjliggör helt enkelt insatser under asyltiden som kan bidra till kortare tid i etableringen, vilket gynnar både individen och samhället. Läs artiklarna nedan om vårt arbete och samarbetsformer.

Vi har tagit del av människors historier som berör både till tårar och skratt, och vi har haft förmånen att få följa med på resan in i Sverige med allt vad det innebär. I vårt arbete uppmärksammar vi bland annat kulturkrockarna – du vet – de där osynliga koderna som alla känner till, men ingen pratar om.

Ett härligt exempel är när vi i projektgruppen ska presentera oss inför en föreläsning. Som du vid det här laget kanske känner till har vi alla utländsk bakgrund. Nåväl, jag som projektledare inleder och ber Ibbe att presentera sig. Ibbe säger ingenting utan visar att Denana ska presentera sig. Denana skakar på huvudet och jag förstår ingenting.

Öppet frågar jag inför publiken hur Ibbe tänker när han väljer att skicka över ordet till Denana. Ibbe svarar med stolt röst att han respekterar Denana eftersom hon är äldre, och då ska hon presentera sig före honom. Denana reagerar på att han säger att hon är äldre och jag på att det var han som fick ordet av mig. Nu är kulturkrocken i gång!

Inget av ovanståenden var inövat, utan en del av vardagens kulturkrockar som uppstår när vi möts från olika kulturer, och där jag gör rätt i en kultur, men som kan uppfattas helt fel i annan och tvärtom.

Detta var ändå lätt att lösa, men när vi kommer in på hälsningfraser och hur olika det kan vara – då fick även jag huvudbry.

Tänk vad vi människor är lika-olika!

 

Vi gör inte skillnad. Det gör skillnad.

www.sv.se/utvecklingfrandagett
jeanette.ohlsson@sv.se

 


Vårterminen 2018

Vårterminen 2018 är igång!

Första träffen med våra nya deltagare var på Föreningarnas Hus. Deltagarna fick information om projektet Utveckling från dag ett, hur utbildningsmodellen ser ut och hur vi arbetar inom projektet. 

Välkomstträffen var fylld av nya deltagare som hört talas om projektet och vill bli en del av det. Många har nyligen flyttat till vårt län och det är roligt att de söker sig till oss. Tack vare att efterfrågan är stor blir det även naturligt att våra hemlandsmentorer får egna grupper.  

 

Träff med hemlandsmentorerna

För att vår framgångsrika metod ska leva vidare efter projekttiden utbildar vi hemlandsmentorer i projektets utbildningsmodell. Hemlandsmentorerna arbetar som cirkelledare inom SV Örebro län och har egna grupper där asylsökande får kunskaper i svenska, samhällskunskap och arbetsmarknadskunskap.

Det här är ett viktigt steg i utvecklingen till att vi i framtiden fortsättningsvis kommer att lära ut kunskaper inom det svenska språket och om det svenska samhället till asylsökande och nyanlända.   


En viktig del inom projektet är att ta fram en samordningsmodell. Det arbetet står projektledaren Jeanette Ohlsson och följeforskaren Claes Gunnarsson för.

Under januari hade Jeanette och Claes uppföljningsmöte med Jessica Vidberg, enhetschef på integrations- och arbetsmarknadsenheten i Laxå kommun. 

Mötets primära fokus var att följa upp arbetet med samordningsmodellen, som växer fram inom projektet. I och med att Laxå är pilotkommun utgår modellen från arbetet i Laxå. 

Utifrån det arbete som Laxå kommun gör både sen tidigare och efter de utvecklingspunkter som framkom efter höstens spridningskonferens utvärderar vi hur modellen fungerar. 

 

I bild f.v. Claes Gunnarsson, följeforskare Örebro Universitet, Jeanette Ohlsson, projektledare och Jessica Vidberg, enhetschef på integrations- och arbetsmarknadsenheten i Laxå kommun.

– Projektets fjärde kvartal 2017 –

Ett axplock av händelser från projektets fjärde kvartal 2017

  • Vi har gett asylsökande kunskaper i det svenska språket, om det svenska samhället och om den svenska arbetsmarknaden.

  • Vi har stöttat individer i arbetet med att göra CV, både genom Jobskills och traditionella mallar för mer avancerade CV. 
  • Vi har genomfört arbetsmarknadsfrämjande insatser där deltagarna har gått en studiecirkel i arbetsmarknadskunskap.

  • Över 100 personer har gjort språknivåtester i samarbete med SFI Allévux. Samtliga deltagare klarade SFI:s B-kurs och flera klarade även C- och D-kursen.  

Följeforskning

Projektledaren och följeforskaren har under aktuellt kvartal diskuterat resultaten från de intervjuer som har gjorts med asylsökande.

Resultaten har under det gångna kvartalet utvecklats och lett till konkreta förslag. De utvecklingspunkter som kommit fram testas nu i pilotkommunen Laxå.

Att ha möjlighet och rättighet till kollektivtrafik är en del av utvecklingspunkterna för att öka mobiliteten. Utan rätt till kollektivtrafik blir det omöjligt för asylsökande att exempelvis ta sig till studiecirklarna.

Att utveckla en riktad integrationsservice till valda målgrupper är ytterligare en del i arbetet och kompenserar eller kompletterar för att den lokala verksamheten hos kommunalt lokaliserade migrationsenheter på sikt kommer att minska.  

Ytterligare en aspekt är att det behöver skapas utvecklingsmedel och formas insatser tillsammans med civilsamhället.

Ännu en viktig utveckling som krävs utifrån resultaten av intervjuerna är att öka graden av samsyn mellan myndigheter. Vi behöver belysa problematiken kring konsekvenser för individen orsakade av bristen på samsyn gällande bedömningar och beslut riktade av myndighetssverige, samt belysa möjliga lösningar för att förhindra att problem uppkommer.

Genom att öka samsynen mellan myndigheterna behöver inte asylsökande hamna i kläm mellan olika slags beslut. 


– Vi gör inte skillnad. Det gör skillnad!


Utveckling från dag ett i media

Följ oss på Facebook!
Följ oss på Twitter!
sv.se/utvecklingfrandagett

Du får detta nyhetsbrev för att vi anser att du är viktig för oss, eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Klicka här om du vill avsluta din prenumeration.