Nyhetsbrev med senaste nytt från Hembakningsrådet! Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Semlan - tusenårig fastemat

 

Semlans historia är spännande att fundera på så här i veckan före fettisdagen.

Recepten finns bland Högtid-Fettisdag i receptarkivet.

Hälsar Birgit Nilsson Bergström

 

Fastemat

Att vi äter semlor så här års är en urgammal tradition med mer än tusen år på nacken. Bevarad från tiden då Sverige var katolskt (ca 1000-talet – slutet av 1500-talet). Från början kunde det vara ett korsformat litet festbröd utan fyllning, bakat på vetemjöl.

Det var helt enkelt fastemat före påskfastan, precis som annan vit mjöl- och mjölkmat. Den korsformade bullen kom till Norden från Tyskland under tidig medeltid. Det finns ett bildbevis på en semla: en dansk kyrkomålning från 1250. Den anses vara den första nordeuropeiska semmelbilden. I Skåne har man kunnat köpa korsformade semlor på konditori. ända till slutet av 1900-talet.

 

Semlans utseende & kungligt matslag

Semlan och serveringssättet har utvecklats under århundradena. Rika Hansafamiljer åt de kors- pil- eller viggformade bröden till frukost. Bröden var då först kokade i saltat vatten innan de bakades i ugn. De kallades för Heisswecken.

På 1500-talet började man gröpa ur bullen och blanda innanmätet med grädde och smör och la sedan tillbaka det i bullen. Nu började kryddorna komma till Europa och bröden kryddades med kummin, pomerans eller kardemumma.

I södra Sverige kallades fastlagsbröden också för strutar: De brukade man klyva och bre smör på. Eller doppa i varm äggmjölk med saffran i.

Kunglig kaloribomb

Den 12 februari 1771 avslutade kung Adolf Fredrik en magnifik tisdagsmiddag på slottet, med sin favoritefterrätt hetvägg med varm mjölk. Innan dess hade han ätit både surkål, böckling, hummer och kokt kött med rovor – och druckit champagne. Han lär ha haft ett misskött magsår och drabbades efter middagen av slaganfall och dog, 60 år gammal.

Bullen var rund och troligen ganska stor (ca 10 cm i diameter), urgröpt och fylld med smörmassa. Den serverades med kanel och socker, samt varm mjölk. En rikemansefterrätt som hette duga.

Från 1800-tal till nutida fikakultur

Semlan börjar ätas i bredare kretsar - med varm mjölk, socker o kanel. Mot slutet av 1800-talet blir mandelmassan vanligare och snart kan man vispa grädde - när separatorn uppfinns.

Nutidssemlan – 1900-tal

Vispgrädden kommer, man börjar med att skära av ett lock från bullen och strör florsocker på toppen. Semlan blir en bakelse som serveras till kaffet och den varma mjölken är snart ett minne blott.

Andra länders semlor

England har sin Hot cross bun, en kryddad russinbulle med ett kors. Serveras ofta delad, rostad och med smör, på långfredagen.

I Finland betyder Semla en franskbrödsbulle, medan Fastlagsbullen liknar våra semlor.

Fastelavnsbolle heter den i Norge och Danmark och den fylls ofta med sylt eller vaniljkräm.

 

Vi finns på Facebook! Kolla in Hembakningsrådets och Kanelbullens Dags egna sidor.