Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Nyhetsbrevet 02/2015


Hej ##firstname##! 

Nya nyhetsbrevet är ovanligt långt, vilket kan förklaras med att det förra sändes för 5 månader sedan. Det har varit en hektisk höst för stadsplangruppen, med anledning av att Uppsala planerar sin tillväxt. Detta har fått oss att fundera kring begreppet "äldrevänlig stad".

Vi hoppas att du har nytta av nyhetsbrevet och tar gärna emot förslag och kritik (e-post: webbredaktor@uppsalapensionarerna.se).

Vill du inte få fler nyhetsbrev från oss behöver du bara klicka på länken i slutet av brevet för att avsluta din prenumeration.

OBS: För att sprida nyhetsbrevet till vänner och bekanta är det bättre att tipsa om prenumerationsidan på UPS hemsida än att skicka brevet vidare genom e-post.


Höstmötet

Höstmötet 2015 förlades till Korskyrkan på Väktargatan, en central plats med bra kollektivtrafik. Gästerna var läkaren Christina Mörk och sjuksköterskan Pia Ekerot från Äldreakuten, tf äldredirektören i kommunen Gunn-Henny Dahl och landstingsrådet Bertil Kinnunen, ordförande i kollektivtrafiknämnden och ledamot i landstingstyrelsen.

Information om Äldrenämndens bostadsförsörjningsplan, bristen på vårdplatser för dementa, hur vi tar oss till Akademiska sjukhuset just nu och i framtiden via kollektivtrrafiken, arbetet med trafikförsörjningsprogrammet.

Behandlades förslag till budget för 2016 med anslagen från kommunen för både UPS och Träffpunkt Storgatan 11. Medlemsavgiften för medlemsorganisationerna för 2016 är oförändrad, 2 kr/medlem 1/1-16.

Fyllnadsval till UPS styrelse: ny styrelseledamot är Inger Wentzel.

Många bra inlägg i debatten finns att läsa i protokollet på vår hemsida.

Ewon Enqvist


Översiktsplanen, mm.

Uppsala växer, vi kan bli inte bara 250 000 utan kanske 300 000 invånare om ett antal decennier. Byggbar mark utses och planeras. Planeringsmaskineriet på kommunen går för fullt. UPS har besvarat flera remisser i höst.

Aspekter vi lägger särskild vikt vid är

  • hälsa
  • miljö, såväl nära som i stort
  • tillgänglighet
  • kommunikationer
  • offentliga rum
  • boende

Den övergripande planen för Uppsala med perspektiv mot 2050, översiktplanen, ÖP, yttrade sig UPS över den 6/11. Dessförinnan har komunen arbetat med en innerstadsstrategi. Efter olika former av medborgardialog föreligger ett förslag som UPS besvarat den 13/11. I båda fallen betonas framför allt tillänglighet och boende.

En expansionsriktning är söderut, dels mot Bergsbrunna, dels mot Sunnersta. Planen Södra Staden vill bana väg/boende för ett innevånarantal motsvarande två Enköping mellan Polacksbacken och Sunnersta, mellan Gottsunda och Fyrisån. Vårt svar lämnades den 28/8. Planen reser många farhågor och invändningar. Exempelvis skall både gamla och nya invånare ta sig till och ifrån sitt boende längs Dag Hammarskjölds väg, Norbyvägen eller nya Flottsundsbron – planen förutsätter helt enkelt en ny bro över ån vid Ultuna.

Ett skäl till brådskan med denna del av ÖP är den mark som kommunen köpte av landstinget i Ulleråker. Det blir en tät bebyggelse med 8000 nya bostäder. UPS svarade på den detaljplanen den 28/8. Vår största farhåga gäller grundvattnet i Uppsalaåsen.

Dessförinnan har detaljplan antagits, förkastats och omarbetats för Södra Bäcklösa, en koncentrerat område i korsningen mellan Dag Hammarskjölds väg och Gottsunda Allé. UPS hade ett antal kritiska synpunkter på den planen. Nu är Norra Bäcklösa vid Palliativt centrum och genetiska trädgården ute på remiss.

Ett mindre bostadsområde planeras vid Fyrisåns strand vid Luthgsesplanaden/ Götgatan benämnt Luthagsstranden. UPS svar den 21/10 betonade dels tillänglighet, dels problemen med krympande gröna ytor – ett problem som återfinns i fler detaljplaner.

I öster planeras det nu för fullt på den mark som blev tillgänglig när kraftledningen längs Fyrislundsgatan grävdes ner. Senast yttrade sig UPS över Östra Salabacke etapp 2 den 3/11. Ett påpekande rörande denna plan, liksom för Ulleråker, är behovet av särskilda boenden. Helst ser vi att i nya områden sammanhängande kvarter med olika slags boenden för äldre inryms: senior- och trygghetsbostäder samt särskilda boenden. Det kräver en aktiv politik från kommunen för alla tre typerna i ett sammanhang.

Detta är också ett huvudtema i UPS svar den 9/11 på Äldrenämndens förslag till boendeförsörjningsplan för 2016 – 2020. Förslaget behandlar främst särskilda boenden, men ser det uppenbara sambandet med hur vi bor innan vi behöver ett särskilt boende. Den stora bristen i Uppsala idag och framöver är tillgången till demensboenden. Ser vi fram en bit bortom 2020 måste det komma till dubbelt så många boenden jämfört med dagens 741 platser. UPS anser att detta är en underskattning. Frågan om HUR platser i både demens och omvårdnadsboenden skall komma till är inte klar. UPS uppmaning till kommunen: återta initiativet i den frågan.

Alla dessa planer plus ett antal tidigare planer återfinns på vår hemsida.

Sven-Olov Larsson


Den äldrevänliga staden

WHO:s nätverk av äldrevänliga städer

2002 publicerade Världshälsoorganisationen (WHO) en strategi för främjande av aktivt åldrande, som stöd för regeringar att förbättra seniorer livskvalitet. Enligt dokumenten är äldrevänlig en stad (eller samhälle) som:

  • erkänner den stora mångfalden bland seniorer
  • främjar seniorernas deltagande/delaktighet i alla delar av samhällslivet
  • respekterar seniorernas beslut och livsstilsval
  • förutser och bemöter flexibelt åldersrelaterade behov och önskemål.

Begreppet “aktivt åldrande” är svårdefinierat men handlar om rätt till delaktighet, hälsa och trygghet.

2007 gick WHO lite längre med en guide och en checklista för utvärdering av städernas äldrevänlighet. Checklistan innehåller 84 punkter under 8 huvudområde.

Det “globala nätverket för äldrevänliga städer och samhälle” lanserades 2010. Målet är att främja utbyte av information och erfarenheter mellan deltagarna som publicerar artiklar och rapporter om sina experiment och projekt.

Nästa steg kom 2014 med kampanjen och plattformen för en äldrevänlig värld (“Age-Friendly World”). Idag deltar 287 städer från 33 länder. Göteborg är den enda svenska staden som deltar.

Deltagarna är städer och samhälle med olika andel äldre, i olika världsdelar med olika ekonomiska och kulturella förutsättningar. Men även när städerna inte har mycket gemensamt kan andras lösningar och experiment vara rika inspirationskällor.

London ingick tidigt i WHO:s nätverk. Med hjälp av organisationen “Help the Aged” kom man fram till 3 prioriteringar (2006):

  • involvera de äldre i skapandet och utformningen av tjänsterna och insatserna som vänder sig mot dem, och i beslutstagande på lokal nivå.
  • göra det möjligt för de äldre att bo, leva och röra sig i trygga, anpassade miljöer som tillfredsställer deras behov av socialt umgänge.
  • informera de äldre om möjligheterna som finns för dem, på deras individuella villkor.

Utvärderingen som gjordes 2014 konstaterades att de ekonomiska åtstramningarna under åren 2008 och 2009 satte stopp för många positiva förändringar, men att OS 2012 hade ett positiv effekt på tillgänglighet i staden. Mycket arbete återstår innan London kan kalla sig äldrevänlig.

Ekonomiska åtstramningar behöver inte ske på bekostnad av de äldres livskvalitet. Kriser kan även vara utmärkta tillfälle för att hitta bättre, smartare sätt att samarbeta mot gemensamma mål. Det tycker t. ex. Leeds i England, som sedan 2012 driver projektet “the time of our lives”. Målet är att få så många lokala aktörer och initiativ att samverka till att Leeds blir rikets äldrevänligaste stad.

En poäng som ofta lyfts i de rapporterna som vi har läst är vikten av att alltid involvera seniorerna när det är möjligt, från utveckling av tjänster och lösningar till beslutsfattande.

Sammanfattningsvis är de viktigaste insikterna följande:

  • att involvera seniorerna är nyckeln, på alla nivåer.
  • innovation (som berör teknik och arbetssätt) öppnar stora, ekonomiskt fördelaktiga möjligheter.
  • implementering och framgång beror mycket på inställningen hos beslutsfattarna.
  • lokala kompetenser (näringslivet, universitet) är viktiga, ofta underutnyttjade, resurser.
  • begränsade ekonomi tvingar fram smartare lösningar och sammarbete.

 

PRO:s äldrebarometer

PRO har hämtat sin inspiration från WHO:s lista “Essential features of Age-friendly Cities”, som utvärderar hur äldrevänliga städer är utifrån åtta olika huvudområden.

Dessa är, i PRO:s anpassning till svenska kommuner:

  1. Tillgänglighet till byggnader och miljöer
  2. Boendet – vanligt boende, särskilt boende och trygghetsboende
  3. Transporter – kollektivtransporter och färdtjänst
  4. Gemenskap och aktiviteter
  5. Medborgerligt deltagande och inflytande
  6. Åldersdiskriminering
  7. Information och kommunikation
  8. Omsorg, vård och service

Punkterna 2 (boendet) och 8 (omsorg) anses vara särskilt viktiga. “Det är de två områden som mest engagerar PRO:s medlemmar och som har mycket stor inverkan på äldres livsvillkor”, enligt PRO. Varje punkt får ett betyg mellan 1 och 6.

181 av landets 290 kommuner har kartlagts i årets äldrebarometer, vilket beror på att “svarsfrekvensen är något lägre än vid det förra granskningstillfället, då 229 kommuner kartlades.” Uppsala ingår inte i årets äldrebarometer.

Äldrebarometers resultat visar att:

  • utvecklingen går åt fel hål.
    “Det sammantagna resultatet visar på en svagt nedåtgående trend jämfört med förra Äldrebarometern. I stort sett alla områden uppvisar en svag försämring.”
  • vissa område får väldigt låga medelbetyg.
    “Tillgänglighet i befintligt boende i flerfamiljshus, satsningar på ökad tillgänglighet och tillgång till trygghetsboenden har fått ett lågt medelbetyg på 2,8. (...) Ett annat område där utvecklingsbehovet bedöms vara stort är gemenskap och aktiviteter."

    "Den enskilda frågeställning som bedöms som mest problematisk är tillgången till särskilt anpassad kollektivtrafik som endast får 2,4 i genomsnitt.”

  • det finns stora skillnader mellan kommuner.
    “Liksom vid tidigare kartläggningar, är spridningen mellan kommunerna stor, och medelbetyget varierar mellan 2,3 och 5,1. Cirka 50 % av kommunerna får ett medelbetyg på 3,5 eller högre, medan 18 % får ett genomsnitt på 3,0 eller lägre.”

Varför presterar vissa kommuner bättre än andra ?

Äldrebarometerns författare ställer sig frågan om vilka faktorer som kan ha betydelse i betygssättningen, men hittar inget samband mellan betygen och geografin, politiskt styre, skattenivå eller befolkningens åldersstruktur.

“En slutsats som kan dras är att i de kommuner där pensionärsorganisationerna har en bra dialog med kommunpolitikerna genom ett väl fungerande pensionärsråd så blir insatserna främst inom äldreomsorg bättre för de äldre.”

Punkten 5b i barometern mäter äldres “Inflytande genom pensionärsråd”.

Följande fem kommuner får betyget 6: Mariestad (slutbetyg: 3,52), Mullsjö (4,22), Katrineholm (4,33), Emmaboda (4,96) och Svedala (5,07). De två sistnämnda utses också av äldrebarometern som Sveriges bästa kommuner.

 

Vår enkät

Vi på UPS gjorde vår egen enkät bland styrelsemedlemmar och deltagare i höstmötet. Vi ställde två frågor:

Fråga 1: Vad är det viktigaste i stadens utformning och innehåll för Dig? Tänk både på befintlig stad och tillkommande bebyggelse.

Fråga 2: Vad finner du otillräckligt eller fel med nuvarande stad sett ur Din synvinkel?

Många svar betonar att kommunen är större än bara staden, och att ”kransorterna” och ”glesbygden” ofta glöms bort av kommunens ledning, särskilt när det gäller kollektivtrafiken och byggandet av boende.

Problemområden som anses vara viktigast är (oftast förekommande först):

Boenden: fler äldre- och trygghetsboende efterfrågas, liksom boende som är bättre anpassade till äldre, hyresrätter, boende som alla kan ha råd med, boende på landet, etc.

Gröna ytor: förtätningen av staden på bekostnad av gröna ytor kritiseras starkt.

Kollektivtrafiken: den beskrivs som otillräckligt (särskilt utanför centrum, mot ASU och mot glesbygden) och för dyrt, anropstrafik och gratis buss för pensionärer under vissa tider föreslås. 

Säkerhet för gående: kan förbättras, kritik mot bl.a. cyklister och dåligt avgränsade vägar.

Närhet till service: postlådor, toaletter, mataffärer mm.

Äldrevård: äldrevårdcentral och fler geriatriker önskas.

Äldres politiskt inflytande: den måste öka, ett större intresse på äldrefrågor måste visas från kommunledningen.


Socialstyrelsens enkät: “Vad tycker de äldre om äldreomsorgen”

Enkäten som täcker de flesta kommuner i landet består av 21 frågor inom 8 olika område: boendemiljö, mat och måltidsmiljö, hjälpens utförande, bemötande, trygghet, sociala aktiviteter, tillgänglighet och hjälpen i sin helhet.

Svarfrekvens varierar från 20%-40% till 60%-80%. Totalt svarade 40 248 personer på årets enkät, vilket är 55,4% av de tillfrågade. I Uppsala svarade 691 personer, vilket är 55,5% av de tillfrågade. 70% är kvinnor, 30% män.

Sammantaget är svarspoängen från Uppsala några procentenheter lägre än rikets vad gäller nästan alla frågor, med två undantag: “Händer det att du drabbas av ensamhet” (38% som inte gör det, riket 34%) och “Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet?” (49%, riket 45%).

De första 19 frågor handlar om särskilda moment eller aspekter av vardagen. Det genomsnittliga värdet på svaren på dessa frågor kan tolkas som en bedömning av tjänstens kvalitet, som ett globalt betyg.

Frågan nr. 20 lyder ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?” och svaren är oftast helt konsekvent med resten av undersökningen, dvs. att flest var sammantaget nöjda med boendet om de gav positiva svar till de andra frågorna.

Jämförelsen mellan de kommunala (Vård och Omsorg, 8 boenden) och privata utförare (23 boenden) visar att svaren från de boenden under kommunal regi är i genomsnitt lite mer positiva, förutom när det gäller bemötande (-2%), aktivitetsutbud (-2%) och hur man trivs med sitt rum (-7%).

Socialstyrelsens enkät är ett utmärkt verktyg för den som vill veta mer om kvaliteten hos kommunens särskilda boende. Vi kommer att publicera en längre analys av enkäten på UPS hemsida inom kort.

 


Välfärdsteknik i vardagen – möjlighet eller hot?

Den 5 november genomförde UPS tillsammans med Regionförbundet en konferens om välfärdsteknik. Inbjudna var tjänstemän och politiker från Uppsala län samt medlemmar från UPS. Drygt 60 personer närvarade och mötet hölls på hotell Gillet.

Konferensen innehöll tre delar. Raymond Dahlberg från myndigheten för delaktighet (MFD) informerade om vad välfärdsteknik är och vilka hjälpmedel som finns i samhället. Helena Teréus från statens medicinsk-etiska råd (SMER) föreläste om de etiska utgångspunkterna för användning av välfärdsteknik. Konferensen var ett första steg för att informera om dessa viktiga frågor.

Den tredje delen bestod av ett panelsamtal med de två föreläsarna tillsammans med socialchefen i Knivsta kommun, Mary Nilsson och kommunstyrelsens ordförande i Enköping, kommunalrådet Helena Proos. Moderator var Jan Ask.

Deltagarna reflekterade över dagens ämne och konstaterade att välfärdsteknik och de tillhörande etiska frågeställningarna är viktiga och nödvändiga att diskutera i samhället i allmänhet och bland tjänstemän och politiker i synnerhet.

Bo Lerman från Regionförbundet avslutade genom att tacka deltagarna och de medverkande. Dessa fick varsin handduk, trots att det inte hade varit några svettiga diskussioner.

Jan Ask


Veckans senior på Twitter

Twitter är en gratis social nätverkstjänst som lanserades juni 2006. Tjänstens syfte är att samtala med andra människor. Utöver vanliga privatpersoner använder många företag och organisationer Twitter som ett sätt att nå ut till sina kunder eller medlemmar. Journalister, politiker, marknadsförare och artister är de fyra yrkesgrupper som har länge dominerat den svensktalande twitter.

UPS har startat projektet "veckans senior", där en ny senior tar över kontot varje vecka.

Syften med veckans senior är:

  • att ger fler möjligheter att bekanta sig med Twitter som kommunikationskanal.
  • att ge en röst åt seniorer, som är väldigt få på Twitter.
  • att visa mångfald hos seniorer, som inte är någon homogen grupp.
  • att utnyttja en viktig kommunikationskanal för att lyfta äldrefrågor, mm.
  • att ha roligt och lära sig något nytt!


VI SÖKER FLER VOLONTÄRER
 som vill ta över kontot för en vecka, så att projektet lever och våra mål får en chans att uppnås. Skriv gärna till vår webbredaktör (webbredaktor@uppsalapensionarerna.se) och anmäl dig!

 


Vad gör UPS för dig?


VAD HAR HÄNT

  • Samråd Äldres Vård (SÄV)
    Några nya rapporter har publicerats på hemsidan.

KOMMANDE UPS-AKTIVITETER:

  • 27 november: Kommunala pensionärsrådet.
  • 30 november: AU träffar Äldrenämndens presidium.
  • 4 december: SÄV-grupperna möts på Storgatan 11.

Nyheter i Urval

Försök inte lura mig! Polisen, september 16
Mer medvetna äldre ska bidra till färre bedrägeribrott. Polisens nationella bedrägericenter har tagit fram ett utbildningspaket tillsammans med, SPF Seniorerna, PRO och Brottsofferjouren.

Lika rätt till vaccination PRO och SPF, september 29
Nu gör PRO och SPF Seniorerna gemensam sak för att driva frågan om ett nationellt vaccinationsprogram för äldre.

När mamma blir gammal TV4, 23 oktober
Malou efter tio i TV4 är ett samhällsprogram med Malou von Sivers. Veckans tema var äldreomsorgen. Många olika aktörer gästade programmet och veckan avslutades med en intervju med äldreministern Åsa Regnér.


Kommande program på Storgatan 11

NOVEMBER

Onsdag 25, kl.10-11.30:Kvinnliga brukspatroner
Kulturvetaren Eva Wrede, Uppdrag Kultur, berättar om kända och okända kvinnor i de svenska bruksmiljöerna.

Torsdag 26, kl.13.30-16:SeniorNet
Surfplattor

DECEMBER

Onsdag 2, kl.10-11.30: Blodtryckets uppgång och fall
Anders Hägg, överläkare på Akademiska sjukhuset, talar om högt blodtryck, hypertoni, dess konsekvenser och hur det kan behandlas – bringas på fall.

Lördag 5, kl.14-15.30:Nu tändas tusen juleljus
Uppsalakören Canorus, under ledning av Katarina Reineck, stämmer upp i Adventstid och inför julen med bl.a. Christmas Carols, och inbjuder även till allsång.
Biljett erfordras, släpps den 23 november. 

Snart dags för vårens program
Gruppen, som arbetar med programmet, är i slutfasen av sammanställningen inför våren 2016. Och vi lovar, det blir inte sämre än programmet 2015 som vi har fått många lovord för.
Innehållet går från klimatfrågor och ekologisk mat till industrihistoria och landsbygdsutveckling i Uppsala kommun och Ove Törnqvists musik.
Målet är att presentera vårens program vid Luciafirandet på Storgatan fredagen den 11 december.

Ewon Enqvist

 

>> Till Storgatan 11:s hemsida


Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd    Storgatan 11, 753 31 Uppsala.
E-post: ups@uppsalapensionarerna.se

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är medlem i en av våra medlemsföreningar eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev.
Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.