Välkommen till Anhörig- och kunskapscenters nyhetsbrev!
I nyhetsbrevet vill vi belysa teman ur anhörigas perspektiv och ge inblick i anhörigas olika livssituationer. Vi vill också förmedla information om aktuell forskning och insatser till stöd för anhöriga på nationell, regional och lokal nivå.


✦ TEMA ✦
Anhörigperspektiv, vad är det?


Hösten 2019 beslutade regeringen att påbörja arbetet med en nationell strategi för anhöriga som vårdar eller stödjer äldre personer. Socialstyrelsen fick i uppdrag att ta fram en analys av vad anhörigperspektiv innebär för den anhöriga, för den äldre och för personal, samt att kartlägga i vilken utsträckning anhörigperspektivet tillämpas i befintlig lagstiftning idag. 

Socialstyrelsens rapport publicerades i december 2020. I detta nyhetsbrev vill vi se närmare på vad Socialstyrelsen tar upp i sin rapport just kring anhörigperspektiv.

Socialstyrelsen har även ett pågående arbete med att ta fram ett underlag för en strategi för anhöriga till personer som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuka eller som har funktionsnedsättning. Det arbetet kommer att redovisas senast den 30 juni 2021. 


Vad säger lagen?

Den 1 juli 2009 skärptes lagtexten i Socialtjänstlagen (5 kap. 10 § SoL), som berör stödet till anhöriga. Där tydliggörs att socialtjänsten ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en person med funktionsnedsättning. Anhörigstödet ska vara individuellt utformat, flexibelt och av god kvalitet. Det nu framtagna underlaget, för en nationell anhörigstrategi,  betonar att den omsorg anhöriga ger sina närstående ska vara ett frivilligt åtagande. Det är det offentligas skyldighet att tillgodose människors behov av stöd eller vård. 

I praktiken ser man ändå att anhöriga inte alltid kan välja hur och i vilken omfattning de ger stöd till sina närstående. Många gånger är det svårt att dra gränser för sitt engagemang då man som anhörig har känslomässiga bindningar till den närstående. Sedan påverkar också den offentliga vårdens kvalitet och tillgänglighet belastningen på de anhöriga. Vård och omsorg som inte fungerar, tenderar att försämra anhörigas livskvalitet och hälsa då möjligheten att välja hur mycket de själva vill hjälpa minskar.  Därför menar Socialstyrelsen att anhörigas situation är en folkhälsofråga och att stödet till anhöriga bör ses som en del av kommunens och regionens hälsofrämjande och förebyggande ansvar.

Läs mer i rapporten, sid 9-11.


Övergripande behov hos anhöriga

Socialstyrelsen pekar i sitt underlag på tre övergripande behov hos anhöriga:

  • Att vården och omsorgen fungerar
  • Att anhöriga blir sedda och lyssnade till
  • Att få stöd för egen del som anhörig

Brister i kvalitet och tillgänglighet i vård och omsorg påverkar inte bara den som behöver insatser utan även de anhöriga. Brister i samverkan och samordning gör att anhöriga tvingas ta ett större så kallat organisatoriskt ansvar för den närståendes vård och omsorg. Detta är något som många anhöriga anser vara det mest betungande. Anhöriga har också behov av att bli sedda, lyssnade till och att få vara delaktiga i vården och omsorgen, i den mån de önskar, har tid och förutsatt att deras närstående ger sitt samtycke. Dessa behov ingår i det som kallas ett anhörigperspektiv i vården och omsorgen. Många anhöriga har även behov av stöd för egen del i sin roll som anhörig. Efterfrågade stödformer är bland annat utbildning och information om den närståendes tillstånd, olika former av avlösning, stödsamtal enskilt eller i grupp, stöd för att kunna kombinera anhörigomsorg med förvärvsarbete eller studier samt hälsofrämjande insatser.

Läs mer i rapporten, sid 11-12.


Anhörigperspektiv i styrande dokument

Chefer och medarbetare i vården och omsorgen styrs vanligtvis av lokala eller nationella rutiner och riktlinjer. Om sådana styrdokument inte förordar att anhöriga ska uppmärksammas, då är risken stor att anhöriga förbises. I arbetet med underlaget har det i diskussioner visat sig att många medarbetare i vården och omsorgen inte vet hur de ska göra för att beakta anhörigas åsikter i exempelvis myndighetsutövning eller vård- och omsorgsplanering. Därför behöver rutiner och riktlinjer också tydliggöra hur detta ska gå till. Vad innebär ett anhörigperspektiv i praktiken i biståndshandläggning, hemtjänst, hemsjukvård, på särskilda boenden och i specialist- och primärvård? Samarbetet mellan olika huvudmän och verksamheter behöver också förbättras och hänsyn tas till anhörigas behov av delaktighet och information.

Läs mer i rapporten, sid 55-57.


Anhörigperspektiv vid utredning och beslut om insatser

Professioner som möter enskilda i behov av vård och omsorg bör uppmärksamma hur de anhöriga som finns kring personen påverkas av planerade insatser. Det är vanligt att anhöriga upplever att deras omsorg tas för given och att de inte får komma till tals inför beslut som rör deras närståendes vård och omsorg. Anhöriga känner sig inte trodda och får kämpa för att deras närstående ska få de insatser de behöver. Detta skapar maktlöshetskänslor hos de anhöriga. 

I tidigare studier har uppmärksammats hur handläggare väger in anhörigas omsorg när de fattar beslut och därmed beviljar mindre stöd än den enskilde ansökt om. Socialstyrelsens utredning lyfter fram att anhöriga kan behöva höras enskilt, utan att den närstående närvarar, för att kunna berätta öppet om situationen och sina behov, utan rädsla för hur det påverkar relationen till den närstående. Vidare understryks att anhörigomsorg inte alltid är av godo, då det kan förekomma problematiska relationer mellan anhöriga och deras närstående. Då behövs rutiner för hur man hanterar detta i handläggningen.

Läs mer i rapporten, sid 58-60.


Anhörigperspektiv när hemmet blir en arbetsplats

Det är av stor vikt att personal och chefer i vård- och omsorgsverksamheter har kunskap om och visar förståelse för den komplexa situation som många anhöriga befinner sig i. För hemtjänstens personal är det viktigt att ta hänsyn till att deras arbetsplats är någon annans hem och att man behandlar bostaden och dem som bor där med respekt. Alla i ett hem påverkas av insatser som sker där oavsett om det handlar om bostadsanpassning, ommöblering eller besök av hemtjänst en eller flera gånger per dygn. Hemtjänst kan upplevas som ett intrång som stör både vardag och sömn. Till det kan läggas att anhörigas stöd ofta är en förutsättning för att insatserna eller den enskildes egenvård ska fungera.

Läs mer i rapporten, sid 61-64.


Anhörigperspektiv på särskilt boende

På särskilt boende kan ett anhörigperspektiv innebära att man har en välkomnande och öppen attityd gentemot anhöriga. Att man håller dem informerade och gör dem delaktiga utifrån deras behov. Personal kan med små medel göra stor skillnad för hur anhöriga upplever bemötandet. Att bjuda på kaffe, ta sig tid för en pratstund, bjuda in till anhörigträffar och att lyssna till anhörigas synpunkter är några exempel som kan vara nog så värdefulla.  

Läs mer i rapporten, sid 61-64.


Anhörigkonsulenternas roll

I Socialstyrelsens intervjuer framkommer att både forskare och anhörigkonsulenter ser det som problematiskt att kommuners stöd till anhöriga ibland likställs med att man har en anhörigkonsulent. Dennes arbete ses ofta som om det ligger utanför andra verksamheters. Socialstyrelsen konstaterar att förekomsten av en anhörigkonsulent säger ganska lite om hur stödet till anhöriga fungerar i praktiken. Enskilda anhörigkonsulenter räcker sällan till för att möta behovet av stöd hos anhöriga, därför bör anhörigstöd vara något som alla yrkesgrupper som möter människor i behov av vård och omsorg ägnar sig åt, genom att uppmärksamma och stötta de anhöriga som finns omkring individen.          

Läs mer i rapporten, sid 78-81.


Anhörigstöd i Norrköpings kommun

”I underlaget betonas att behovet av anhörigstöd kan se mycket olika ut. Det kan vara att få mer kunskap om ett sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, att få stöd i att bemöta eller utveckla kommunikationen med den närstående, eller att få träffa andra anhöriga i liknande situation som jag själv. Kanske är det fokus på mig som anhörig och hur jag kan få återhämtning som är viktigast”.

Så kommenterar Tove Brusman, enhetschef för Anhörig- och kunskapscenter Socialstyrelsens rapport. ”Anhörig- och kunskapscenter arbetar för att erbjuda ett brett utbud för anhöriga i alla åldrar, även barn och unga. Vi planerar också en utbildningssatsning till personal inom vård och omsorg för att stärka anhörigperspektivet på enheter inom äldreomsorg, hemtjänst och verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vi vill att fler anhöriga ska få stöd tidigt”.


Kunskap om anhörigas situation

För att ett anhörigperspektiv ska kunna tillämpas i vård och omsorg är det viktigt att personal, chefer, handläggare och beslutsfattare har kunskap om anhörigas situation och behov. Vad innebär det egentligen att vara anhörig och att ge anhörigomsorg? Förståelse för anhöriga är en folkhälsofråga. När anhörigas behov inte beaktas får det följder både på individ- och samhällsnivå. Socialstyrelsens intervjuer ger insikten att detta folkhälsoperspektiv behöver stärkas på alla nivåer inom vård och omsorg.

Läs mer i rapporten, sid 29-34.


”Projektledare utan lön”

Ja, så beskriver Jenny Kindgren från Riksförbundet Attention, att det kan vara när man är anhörig till en person med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Samverkan med olika instanser är ofta det som upplevs som mest stressande. 

Ovanpå det kommer alla vardagliga aktiviteter, yrkesarbete, hushållssysslor och att ta hand om sin egen hälsa. Det kräver mycket energi och kraft av den anhörige. Hör Jenny berätta i den här nyutkomna filmen här. 


”Har planerat hans begravning”

Hur är det att varje gång telefonen ringer vara rädd för att svara? Rädd för att få beskedet att något hänt ens barn, eller ännu värre att ens barn inte längre lever? Som mamma till en vuxen son med missbruk beskriver Anna Bergfors sin rädsla och oro som hon levt med under lång tid. I en intervju i TV4 nyligen, berättar hon om sin situation som anhörig.


”Hon är ju så, en konstnärssjäl"

Det var så andra bortförklarade att Johannas mamma började få minnessvårigheter. När hennes mamma får diagnosen Alzheimer är Johanna gravid med sitt första barn. Som enda barn känner hon sig otroligt ensam och att hon har ansvar för mammans hela person, hennes hem, ekonomi och hälsa. Mammans sjukdom kräver alltmer av Johannas tid. Hör henne berätta i det här filmade inslaget från Nationellt kompetenscentrum.


På gång på Anhörig- och kunskapscenter

Tveka inte att höra av dig till Anhörig- och kunskapscenter om du har behov av stöd som anhörig. Trots pandemin pågår vår verksamhet. I första hand erbjuder vi stödsamtal via telefon, mejl eller digitalt. Fysiska besök genomförs endast i begränsad omfattning efter överenskommelse. Naturligtvis följer vi Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande covid -19.

Det finns möjlighet att delta digitalt i utbildningar, samtalsgrupper och tematräffar. I maj är två tematräffar inplanerade; Palliativ vård, vad är det? och  Mitt barn med funktionsnedsättning är på väg att bli vuxet – en mammas berättelse samt en utomhusaktivitet, En vandring med livet i centrum.

Gå in på vår hemsida för mer information och anmälan. Vi kan också ge dig tips om annat webbaserat stöd som finns tillgängligt för dig som är anhörig.

www.norrkoping.se/anhorigcenter

Välkommen!

 


Besök vår hemsida

Börja prenumerera

Anhörig- och kunskapscenter finns till för dig som hjälper, stöttar eller känner oro för en närstående och själv behöver stöd för att orka. Vi vänder oss till alla anhöriga oavsett ålder.

Telefon: 011-15 54 30

E-post: anhorigstod@norrkoping.se

Adress: Anhörig- och kunskapscenter, Drottninggatan 32, 602 24 Norrköping

OBS! Just nu är porten till Drottninggatan 32 låst. Om du vill besöka Anhörig- och kunskapscenter, ring på vår mottagningstelefon 011-15 54 30, så kommer vi och öppnar!

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.