Teater och musik. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Skogsutredningen ett hån mot skogen

Skogsutredningen är en riktigt lurig produkt. Där finns siffror och analyser, massor av fakta. Sedan avslutas det med rekommendationer som inte alls hänger ihop med den övriga utredningen.

Utredningen konstaterar att det är brist på naturlig skog i sverige. I siffrorna kan man läsa att denna brist är stor och akut. Det är stor risk för både art- och biotoputrotning. Ändå rekomenderar de att man ska låta avverka och avskaffa nyckelbiotoper. De rekomenderar inte att vi ska skapa långsiktigt skydd för så stora marker som FNs konventioner kräver. Vi har skrivit på konventionerna, men struntar i dem.

Som plåster på det blödande såret kastar de till oss en skrivning om fjällnära skogar.

Detta är ett hån mot skogen och dess mångfald. Detta är inte hållbart.

 

Ett exempel på hånandet av skogen

De rekomenderar att skogsägare frivilligt ska avstå pengar för att glädja samhället med frivilligt skyddade områden. Skogsägarna får sedan själva bestämma hur skyddet ska se ut. De får tillexempel hugga ner den värdefulla skogen.

 

Ett annat exempel på hånandet

Statliga Sveaskog råkade komma att äga marker med mycket stort skyddsbehov. För att blidka opinionen så kallade de dem för Ekoparker. De definierade själva vad ekoparker var för något. I en ekopark så kalhugger man hälften och bedriver ett försiktigt skogsbruk på andra hälften. Detta sker i skogar som tidigare hade fult skydd.

 

Ett tredje exempel på hånandet

På ett kalhygge så krävs det att man lämnar ett och annat träd som står som enstaka palmer på hygget. Runt dessa träd räknar man ett betydande område som skyddat.

 

Angående fjällnära skogar

Statens skogar förvaltades av Domänverket. De avsatte fina statliga domänreservat och dessutom var de fjällnäraskogarna skyddade av lag. Det var förbjudet att avverka dem. Rennäringen och skogsskyddet fick sitt.

Domänverket ombildades och Sveaskog skapades. Plötsligt fick de fjällnära skogarna kalhuggas och domänreservaten försvann. Nu föreslår skogsutredningen att delar av de fjällnära skogarna ska få tillbaka sitt skydd. De skäms inte för allt som blivit förstört, de är till och med stolta.


Nedan följer mer detaljerade kommentarer av Skogsutredningen.

Kommentarer till Skogsutredningen 2020

Det står mycket klokt och bra i Skogsutredningen 2020. Det är synd att förslagen till åtgärder är så fel. De bygger inte på utredningens analys.

Om du vill läsa kommentarerna i en pdf så klickar du här  

 

 

”Utredningen har försökt göra sitt yttersta för att i stället för att elda på konflikten komma till lösningar som kan gjuta olja på vågorna. För i princip alla Sammanfattning SOU 2020:73 28 frågor som utredningsuppdraget berör finns det behov att ta Sverige ur den destruktiva spiral där dialog ersatts av debatt. Genom olika förslag har därför både former för dialogprocess och inom vilka ramar dialog mellan skogens intressenter ska föras adresserats. Även i utredningsarbetet har dialog och samverkan varit ledord.”

Kommentar: Dialog räcker inte. För att få ett fungerande samarbete krävs att bägge parter lyssnar på varandra och tar till sig den kunskap som dialogpartnern har. Utredningen visar i sina rekommendationer att de virkesproducerandes kunskap har prioriterats framför biologisk mångfald och koldioxidinlagring. Ekonomiska/produktionshöjande argument har fått mycket större genomslag i förslagen än den gedigna kunskapen om biologisk mångfald.

 

”Utredningen har även fört samtal med företrädare inom olika forskningsfält för att förankra tankar och utbyta idéer. Alla dessa synpunkter, åsikter, tankar och förslag som samlats in har varit till ovärderlig hjälp, både för att komma framåt i utredningsarbetet och för att konkretisera spännvidden mellan olika ståndpunkter.”

Kommentar: Det är inte så stor spännvidd mellan forskarna. Vi är för det mesta överens om fakta och vi förstår var forskningsfronten ligger. Oenigheten handlar om hur vi tillämpar vår kunskap och om vad vi vill prioritera. Alla har en tendens att övervärdera just sitt forskningsområde. Kunskapen om hur man får ekonomi i skogen är mycket enklare att ta till sig än kunskapen om biologisk mångfald. Kunskapen om hur man får ekonomi i skogen får därför mycket större genomslag i förslagen till åtgärder än kunskapen om biologisk mångfald och koldioxidinlagring.

 

”Som exempel kan tas det förslag som lämnas om att Skogsstyrelsen ska upphöra med nyckelbiotopsregistrering och gallra det befintliga registret, vilket kan få stora konsekvenser för biologisk mångfald om inte samtidigt ett annat sätt att inventera landets skogar genomförs. Utredningens bedömning är att utan en enhetlig och systematisk möjlighet att redogöra för en skogs potentiella betydelse för biologisk mångfald kan inte heller ett system för formellt skydd som bygger på markägarinitiativ och frivillighet förväntas bli effektivt. På samma sätt är det med förslaget som avser att halvera den tid inom vilken avverkning får ske från det att en anmälan görs till Skogsstyrelsen. Förslaget förutsätter att markägaren tar ett större ansvar för kunskap om den egna skogen än vad som hittills skett i praktiken. För att kunna ta det ansvaret kan markägaren i vissa fall behöva hjälp med kunskapsunderlag.”

Kommentar: Skrivningen är ganska svår att förstå, men det går. Beror det på att det är ett känsligt område?

Det är sant att systemet med nyckelbiotoper inte har fungerat tillräckligt bra. Det beror på att markägarna ofta går in och avverkar i nyckelbiotoperna. Det tillåts de göra, men det blir svårt att sälja virket. Då är det frestande att lägga stockarna bland de andra stockarna. Det har visat sig att det fungerar för markägarna. De tjänar pengar på detta. Systemet har alltså inte fungerat tillräckligt bra eftersom det bygger på en frivillig förvaltning som går stick i stäv med markägarens plånbok. Jag förstår att detta är ett svårt problem.

Det är naivt att tro att ytterligare frivilliga åtgärder skulle fungera. Man måste tyvärr gå åt andra hållet och införa tvingande åtgärder.

De flesta skogsägare är kunniga och ambitiösa. De vill vårda sin skog och har lärt sig hur man ska vårda sin skog. Det mesta av denna utbildning handlar om hur man ska vårda sin skog så att man får en ”bättre” skog, det vill säga en skog som producerar växande träd med raka stammar. Detta går stick i stäv med den biologiska mångfalden. Skogsvården minskar den biologiska mångfalden. Däremot är skogsvården bra för skogsägarens plånbok och plånboken är ett mycket starkt argument när det kommer till konkreta handlingar i skogen.

Att under dessa omständigheter tro att ökad frivillighet skulle fungera för att bevara den biologiska mångfalden är naivt.

 

”Om målet är högt måste även kraftfulla styrmedel till för att uppnå det.”

Skriver utredaren och det är verkligen sant. Vi måste ha en bra biologisk mångfald och då krävs det kraftfulla åtgärder. Ändå föreslår utredaren en utarmning av regelverket.

Utredningen föreslår att Skogsstyrelsen och markägaren gemensamt ska hitta skyddsvärda skogsområden och gemensamt bestämma hur de ska vårdas. Sedan ska det rapporteras som skyddad skog.

Kunskapsmässigt bör detta inte göras av Skogsstyrelsen och markägaren, de har samma kunskapsbas. Det är Naturvårdsverkets kunskap som markägaren behöver.

Dessutom vill jag som skogsägare vara säker på att mitt frivilliga skyddande av biologiska värden inte ska ge alibi för andra att inte skydda den biologiska mångfalden. När jag skyddar min skog så vill jag att det ska ha betydelse. Om mitt privata skydd minskar statens skyddande av skog så är mitt privata skyddande onödigt. När jag skyddar min skog så vill jag alltså inte berätta det eftersom jag då tror att siffrorna blir bra och politikerna tror att det är bättre än det är. Jag tänker inte rapportera vad jag gör.

 

”Behoven både för bioenergi och bioråvara bedöms öka betydligt fram till år 2050. Den svenska skogen växer långsamt och åtgärder för att möta framtidens behov måste därför ske nu.”

Kommentar: Här har utredaren gått lite vilse. Det är sant att för producera virke och massaved måste åtgärder göras tidigt. För att man ska få en lönsam skog och avverkningsbara träd. När det gäller biomassa och koldioxid inlagring så är det tvärtom. Då är det oftast bäst att inte göra någonting alls.

 

”För att kunna ta ställning till vilka åtgärder för bevarande av biologisk mångfald i skogen som är nödvändiga och omfattningen av dessa behövs kunskap. Vederhäftig kunskap inhämtad med vetenskaplig metodik bör utgöra underlag för hur politiken ska prioritera naturvården i skogen. En sund politik bejakar kunskap och har tilltro till vetenskapliga metoder.”

Kommentar: Här har utredaren navigerat rätt, det är precis så här det är. Det är synd att utredaren inte beaktar detta i sina förslag. I förslagen så verkar utredaren ha smittats av att det finns många fler som forskar om skogens avkastning än de som forskar om skogens biologiska mångfald. Det är dessutom mycket lättare att förstå forskning om skogsbruk än att ta till sig forskningen om biologisk mångfald. Skogsbrukets vetande har fått mycket större inflytande över förslagen än vetandet om biologisk mångfald.

 

”Slutligen föreslås att en ny bristanalys för biologisk mångfald i skogen ska göras. Analysen bör utgå från den samlade vedertagna kunskapen på området och enbart ta naturvetenskapliga hänsyn”

Detta var väl skogsutredningens uppgift? Varför har skogsutredningen inte gjort det? Har de charmats av all kunskap om skogsbruk? Det tror jag.

 

”Sveriges internationella åtaganden enligt konventionen om biologisk mångfald (CBD) och de EU-rättsliga åtaganden enligt art- och habitatdirektivet har analyserats i betänkandet. Klart är att de internationella åtagandena lämnar stort handlingsutrymme för staten att tolka sina förpliktelser. Det finns nämligen inte alltid någon konkret vägledning i hur åtagandena i alla delar ska tolkas.”

Detta innebär inte att vi får göra precis vad vi vill. Vi måste ta till oss vad konventionen om den biologiska mångfalden kräver. Den kräver att vi långsiktigt skyddar sjutton procent av skogsmarken.

 

”Regeringens precisering av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv innebär bland annat att målet ska anses uppfyllt när bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam. För att målet ska anses uppfyllt krävs då att de långsiktiga behoven av naturvårdsavsättningar är mycket omfattande.”

Precis så är det.

 

”Om betydelsen av gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter i preciseringen till miljökvalitetsmålet har samma betydelse som motsvarande begrepp i art- och habitatdirektivet nås målet först om samtliga skogar med höga naturvärden undantas från skogsbruk och dessutom över två miljoner hektar brukad skog restaureras till ett naturskogsartat tillstånd. Detta skulle innebära en fördubbling av naturvårdsavsättningarna mot i dag.”

Precis så är det.

 

”Utredningens slutsats är att det på kort sikt i praktiken är omöjligt att förena Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald.”

Det är ju synd att de drar den slutsatsen. Det är inte alls omöjligt. Det fullt möjligt och måste göras på ett bra och intelligent sätt.

 

”I betänkandet föreslås därför att regeringen bör besluta om vad Sveriges internationella åtaganden innebär och ställa upp ett långsiktigt mål för hur dessa åtaganden ska uppfyllas i skogen. Regeringens beslut bör även innehålla ett tydligt ställningstagande om vilka arealer och vilka skogstyper som bör avsättas för naturvård, för att på kort, respektive lång sikt bidra till uppfyllande av Sveriges internationella åtaganden och nationella mål om biologisk mångfald.”

Riktigt bra skrivet. Synd att förslagen går åt ett annat håll. Betänk att vi i Mellansverige har långsiktigt skydd av cirka fyra procent (SCB) av skogsmarken och konventionen för biologisk mångfald kräver sjutton procent.

 

”Utredningen konstaterar att två av vår tids stora ödesfrågor, förlusten av biologisk mångfald och den mänskliga påverkan på klimatet möts i hur vi förvaltar skogen. Utredningens slutsats är att politiken för biologisk mångfald i skogen, på samma sätt som Sveriges klimatpolitik, bör utgå från en vetenskaplig beskrivning av problemet och utgöra en avvägning mellan vad som behövs, vad som är möjligt och vad som är önskvärt.”

Just det.

 

”Att skogsnäringen och myndigheterna ska arbeta gemensamt mot realistiska delmål bör vara en väg mot större förtroende och ge möjlighet till en samsyn i miljöarbetet som kan gynna den biologiska mångfalden.”

Hoppsan! Vad hände nu? Är det plötsligt skogsbruket som är det samma som kunskap och vetenskap. Det tror inte jag. De är kunniga på skogsbruk. Andra är kunniga på biologisk mångfald och koldioxidinlagring.


MILJÖTRAPPAN

En praktisk hjälp i miljöarbetet.

www.miljotrappan.se


BRA FRAMTID

En portal för olika positiva framtidsvisioner.

En utopi verkar i vårt undermedvetna och leder oss i rätt riktning.

www.braframtid.se


SKOG OCH SAXOFON

En föreställning och en konsert som handlar om skog, inte om skogsbruk.

 www.skogochsaxofon.se  



Erik Winqvist
Svensk Musik och Teater AB
info@winkir se

Fotografierna i skogen är tagna av Edward Beskow 

Skivomslaget av Ella Bäckman


Om du inte vill ha fler nyhetsbrev så klickar du här unsubscribe