Anhörig- och kunskapscenter finns till för dig som hjälper, stöttar eller känner oro för en närstående och själv behöver stöd för att orka. Vi vänder oss till alla anhöriga oavsett ålder.

Telefon: 011-15 54 30

E-post: anhorigstod@norrkoping.se

Adress: Anhörig- och kunskapscenter, Drottninggatan 32, 602 24 Norrköping

Länk till program för hösten 2020

Med anledning av corona

Folkhälsomyndighetens rekommendationer gör att vi bara kan erbjuda stödsamtal just nu. 

Endast samtal via telefon om du:

  • är över 70 år
  • tillhör riskgrupp
  • bor tillsammans med någon som tillhör riskgrupp
  • har symtom

Samtal via telefon eller besök om du är frisk, respekterar god handhygien och håller avstånd.

Vad behöver du? Vilka aktiviteter önskar du?

Hur har den senaste tiden med corona-pandemin påverkat dig? Har den gett dig erfarenheter som väckt nya behov av stöd? Vi vill gärna ta del av dina tankar, idéer och önskemål om samtalsgrupper, tematräffar, föreläsningar, friskvårdsaktiviteter med mera, så tveka inte att höra av dig med dina synpunkter.

✦ TEMA ✦
Föräldrar och barn

Alla föräldrar har ett lagstadgat ansvar för sina barn tills de är vuxna. Ett ansvar som rymmer både glädje, kärlek och förväntningar liksom oro, sorg och frustration.

Förälder är man hela livet oavsett hur gammalt barnet än är. Om barnet dessutom har någon sjukdom eller funktionsvariation kan föräldraskapet innebära omfattande omsorgsinsatser av föräldrarna. 

När föräldrar behöver hjälp och stöd

Mot livets slut kan däremot situationen bli den omvända; att det är föräldern som behöver hjälp och stöd av sina vuxna barn. Det finns också många barn och unga som lever med föräldrar som inte mår bra, vilket kan påverka både skolgång och hälsa hos barnen. Anhörigperspektivet handlar i detta nummer om anhörigskap i relationen mellan föräldrar och barn.  

Att hjälpa gamla föräldrar

Gunilla arbetar sedan tjugo år tillbaka som anhörigkonsulent och möter hon anhöriga till personer i alla åldrar som drabbats av olika sjukdomar.

Gunilla har haft många samtal med vuxna döttrar och söner, som ofta tar ett stort ansvar i omsorgen om sina åldrande föräldrar. I en intervju berättar hon om hur det kan vara att hjälpa sina gamla föräldrar.

Leva livet medan det pågår

För personer med funktionsnedsättning kan livet ofta vara skört. Hur påverkas en familj egentligen av att ett barn föds med en oviss framtid? Hur pratar man med syskonen om att deras bror eller syster troligen inte kommer att bli vuxen?

Länk till webbinarium med Anna Pella

Anna berättar om livet som mamma till tre barn, varav det äldsta, Agnes, har en flerfunktionsnedsättning i ett webinarium.

Prata trots tabuer

Anna beskriver ett liv som väckt många tabubelagda tankar och känslor, allt från att vilja fly från hela situationen till att önska att dottern aldrig hade fötts. Skamfyllda tankar som hon helst ville förtränga, men som det visade sig att hon delade med sin man. Att få prata om det tillsammans har varit enda sättet för föräldrarna att gå vidare.

Mycket oro

Dottern behöver mycket hjälp med sin andning till exempel och Anna berättar om alla apparater de har hemma för att själva kunna hjälpa sitt barn. Samtidigt är det betungande att ha det yttersta ansvaret för de behandlingar dottern behöver.

”Första tiden, då vi levde i total ovisshet var fruktansvärd”, berättar Anna. ”Hur skulle vi överhuvudtaget våga knyta an till vårt barn och älska henne när varje dag kunde vara den sista i hennes liv?”

Livskvalitet

Idag är Agnes sexton år. Anna vet att hon med största säkerhet kommer att överleva sitt barn. Därför känner hon tacksamhet för varje dag de vaknar tillsammans.

”Vi måste leva på och göra sådant som ger energi och ta bort det som tar energi”.

Anna säger också att hon har omvärderat vad hon trodde var viktigt i livet. Idag ser hon att Agnes har livskvalitet trots att hon kan så lite. Dottern uppskattar när det händer mycket omkring henne. Hon tycker om musik, rörelse, att gunga och gå på tivoli och åka bil när vinden blåser i håret.  

Att förlora sitt vuxna barn

Länk till studien Att förlora sitt vuxna barn

Det kanske värsta tänkbara för alla föräldrar är att förlora sitt barn. I sin studie ”Att förlora sitt vuxna barn” har Alina Hurnasti och Carina Wålegård intervjuat fem mammor om hur de upplever och hanterar sina vuxna barns död.

Ensamhet, saknad och tomhet

Förlusten har fört med sig någon form av personlig förändring för samtliga intervjuade. De har till exempel förändrat sina prioriteringar i livet och lägger numera mindre vikt vid materiella saker.

Återkommande i intervjuerna är betydelsen av familj och vänner.

De uttrycker också att den akuta sorgen avtar med tiden, men att sorgen inte blir lättare eller bättre för den sakens skull

Livsviktiga snack

Länk till boken Livsviktiga snack

Livsviktiga snack är ett initiativ från den ideella organisationen Suicide Zero, som vill inspirera föräldrar att prata mer med sina barn. Tanken är att vi alla kan bli lite bättre på att prata med våra barn också om lite svårare saker i livet.

Förebygger depression och självmord

Forskning visar att ju lättare barn har att prata om känslor och uttrycka hur de mår, desto bättre skyddade är de mot bland annat depression och självmord längre fram i livet. Livsviktiga snack finns som en bok som varje år skickas ut till alla föräldrar i Sverige som har en nioåring hemma. Boken är inspirerande och lättläst.

"Mitt barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning börjar bli vuxen"

Som förälder till en son eller dotter med funktionsvariation, kan man känna oro inför den unges vuxenblivande.

Viktiga val

Myndighetsåldern innebär att den unge ska ta ett ansvar som den många gånger inte är mogen för. Det är många viktiga val som ska göras i den här åldern, bland annat om utbildning, sysselsättning och  boende.

Sekretess

Det är inte ovanligt att man som förälder upplever att man stängs ute från det som händer, ibland på grund av sekretess, samtidigt som man vet att den unge behöver stöd. Att hitta sin roll när man inte ska eller får finnas med, men ändå känner att barnet behöver stöd i olika livssituationer, kan vara svårt.

Tematräff

Om du känner igen dig i frågorna är du välkommen till vår tematräff. En anhörig kommer själv att berätta om sina erfarenheter som mamma och sedan samtalar vi utifrån det.

  • 11 november
  • Klockan 17.00-18.30
  • Anhörig- och kunskapscenter, Drottninggatan 32

Länk till mer information och anmälan

Hur påverkas barns vardag av coronapandemin?

Länk till rapporten "Kartläggning kring hur barns vardag påverkas av coronapandemin"

I en rapport redovisar Unicef i Sverige en kartläggning gjord bland elever i årskurs 6 och 9 i Stockholms stad. Sammanlagt har 434 barn svarat på enkäten. Frågorna har rört barnens skolgång och deras liv utanför skolan.

Skolan påverkas

Kartläggningen har gjorts för att göra barns egna röster hörda. Vad det gäller skolgången uppger majoriteten att pandemin påverkat skolan. Både lärare och elever har varit borta, en del på grund av egen eller föräldrars rädsla för smitta. Eleverna oroas också för sina betyg.

Mindre samvaro, mer oro

Nästan samtliga barn uppger att deras sociala liv påverkats. Både när det gäller samvaro med släkt och vänner som att delta i fritidsaktiviteter och att åka kollektivt.

Barnen ger också uttryck för oro kring föräldrars och släktingars hälsa. Många föräldrar arbetar hemifrån. En del har gått ner i arbetstid, medan andra förlorat sitt arbete.

Barn vars föräldrar arbetar i vården bär också en oro för att mamma eller pappa ska bli smittade på jobbet. De flesta känner till någon som varit sjuk. Sju barn uppger att en närstående familjemedlem är eller har varit sjuk eller avlidit i covid-19.

Följer rekommendationer

Enkäten visar också att barnen är väl medvetna om myndigheternas rekommendationer och upplever att de är bättre på att efterleva dem än vad de vuxna är. Rapporten avslutas med barnens egna råd till vuxna:

”Prata med oss, försök inte skydda av. Vi vet vad som händer, och även små barn fattar att något är fel. Så prata med oss istället, så vi känner oss säkra i att ni finns där.”

Anhörig- och kunskapscenters nyhetsbrev!

I nyhetsbrevet vill vi belysa teman ur anhörigas perspektiv och ge inblick i anhörigas olika livssituationer. Vi vill också förmedla information om aktuell forskning och insatser till stöd för anhöriga på nationell, regional och lokal nivå.

Besök vår hemsida

Börja prenumerera

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.

Subscribe Share