Anhörig- och kunskapscenter finns till för dig som hjälper, stöttar eller känner oro för en närstående och själv behöver stöd för att orka. Vi vänder oss till alla anhöriga oavsett ålder.

Telefon: 011-15 54 30

E-post: anhorigstod@norrkoping.se

Adress: Anhörig- och kunskapscenter, Drottninggatan 32, 602 24 Norrköping

På gång på Anhörig- och kunskapscenter

21 november 17:00-19:00 ”Glädjen har många ord men sorgen har nästan inga – är det därför sorgen är så svår?” Diakon Per-Olof Engström talar om sorg. Inbjudan och anmälning

26 november 16:00-17:30 Vad är frontotemporaldemens?” Maria Josefsson och Kerstin Fredriksson från Minnesmottagningen informerar om symptom och bemötande. Inbjudan och anmälning

27 november 13:30-15:00 Caféträff på Café Täppan, Bredgatan 52, Norrköping. Inbjudan till caféträff

11 december 13:00-15:00 Julfest! Inbjudan och anmälning

✦ TEMA ✦
Anhörig till någon med beroende

I Sverige finns över 4 miljoner anhöriga, som mer eller mindre påverkas av den enskildes beroendeproblem, enligt Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.

På Anhörig- och kunskapscenter möter anhörigkonsulenterna Anders Jensen och Lotta Thulin anhöriga till personer med beroendeproblematik. De har intervjuats om sina erfarenheter.

- Många anhöriga har ett stort behov av att få prata om sin situation, som ofta innebär att ständigt leva med frustration, rädsla och oro. Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande och många gånger är man rädd för att säga och göra fel, för vad händer då?


Missbruk drabbar många

I Sverige finns cirka 55 000 aktiva narkomaner, 780 000 med alkoholmissbruk, varav 330 000 beroende, samt 55 000 personer med läkemedelsberoende.

Om var och en har fem anhöriga (föräldrar, barn, sammanboende, syskon med flera) så blir det över 4 miljoner anhöriga, som mer eller mindre påverkas av den enskildes beroendeproblem.

Siffrorna kommer ur statistik från Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.

Många barn

Ungefär vart femte barn växer upp i en familj där minst en av föräldrarna har ett riskabelt missbruk. Det är 4-5 barn i varje klass noterar Folkhälsomyndigheten 2016.

Spelproblem

Omkring 340 000 personer i Sverige i åldrarna 16 till 87 år har någon grad av spelproblem. Begreppet spelproblem omfattar de negativa sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser spel om pengar kan få. Data från Folkhälsomyndighetens studie, Swelogs 2018, visar att drygt 165 000 personer delar hushåll med någon som har ett problemspelande. 68 000 av dessa är barn.

Skulder

Ofta skadas relationen mellan den spelberoende och dennes familj, släkt och vänner. Många anhöriga drabbas ekonomiskt av spelandet då de lånar ut pengar, betalar skulder eller blir bestulna som en konsekvens av personens spelande.

Självmord

En ny svensk studie, Gambling disorder beskriver också en ökad mängd dödsfall till följd av självmord men också en högre generell dödlighet för personer med spelberoende, vilket kan öka oron ytterligare hos anhöriga.  


Mormor dricker!

Alkoholkonsumtionen bland unga går nedåt, men bland äldre ökar den.

Personer över 65 år dricker mer alkohol idag än tidigare. Äldre i Sverige lever längre, arbetar mer och har högre inkomster vilket påverkar dryckesmönstret.

Ensamhet

Pension är för många något positivt men för andra kan det leda till isolering och depression. Att ta till alkohol kan vara ett sätt att dämpa problemen. Förluster är, liksom ohälsa, situationer där äldre blir sårbara.

En relativt ny studie av änkor i 65-årsåldern visar att 10 procent ökat sin alkoholkonsumtion i samband med att livspartnern avlidit.

Relaterade problem

Internationell forskning pekar på att äldres alkoholproblem fel- och underdiagnosticeras. Fallolyckor, depression, ångest, yrsel, förvirring och sömnproblem kan vara relaterade till alkoholkonsumtion.

Äldre söker inte alltid hjälp för sina alkoholvanor utan för andra medicinska problem. Missbruksproblem hos äldre uppdagas ibland inom äldreomsorgen. Problemet är att man inom äldreomsorgen inte bedriver någon nykterhetsvård.

Hemtjänsten kan se till att den äldre får mat och tillsyn regelbundet, städat och mer ordning omkring sig, vilket i sig kan göra att personen skär ner på sin alkoholkonsumtion när den mår lite bättre.

 

Väljer själv

Men många gånger sätter självbestämmandet käppar i hjulet, då den äldre har rätt att neka hjälp och kanske också gör det. Det här blir ofta ett dilemma för dem som arbetar med personen ifråga. Ska man se den äldre som en person med missbruksproblem eller bara som en äldre person? Ett missbruk upphör ju inte bara för att personen fyller 65 år.

 

Anhöriga

Givetvis är detta ett problem även för anhöriga. I intervjuer med biståndshandläggare framhålls hur viktiga anhöriga är i äldreomsorgen inte minst som bevakare av den äldres rättigheter.

När det gäller personer med beroendeproblematik är relationerna till anhöriga ofta förstörda sedan lång tid tillbaka. Många gånger är det gode män som företräder personen som behöver hjälp (Psyk E-bas Senior 2018).


Handbok för barn och unga

Att växa upp i en familj där en förälder dricker för mycket eller använder droger, är jobbigt och tar mycket på krafterna.

Barn oroar sig ofta för sin mamma eller pappa och kan känna sig svikna på olika sätt. Det är viktigt att tala om för barn och unga att det inte är deras fel att föräldern mår dåligt, tar droger eller dricker.

Jag är i fokus!

Barnen har rätt till att få sätta sig själva i fokus, få känna att de är värdefulla, få vara glada och att må bra.

”Jag i fokus! ” är en handbok för den som är ung och som lever i en familj där alkoholen tar för stor plats eller där andra droger används.

Handboken innehåller övningar där den unge får tänka på just sin situation, hur han eller hon mår och påverkas av problemen i familjen. Manualen vill ge tips på hur man på olika sätt kan förändra sin situation för att själv må bättre.

Några teman som tas upp är:

  • våga fråga, våga berätta!
  • vad du kan och vad du inte kan påverka
  • skuld och skam
  • sätta gränser och självkänsla
  • självförtroende

Handboken är tillgänglig att ladda ner kostnadsfritt för ungdomar på www.tryggabarnen.org


Tack för att du prenumererar på vårt nyhetsbrev!

I nyhetsbrevet vill vi belysa teman ur anhörigas perspektiv och ge inblick i anhörigas olika livssituationer.

Vi vill också förmedla information om aktuell forskning och insatser till stöd för anhöriga på nationell, regional och lokal nivå.

Vi hoppas nyhetsbrevet ska vara intressant för dig som läser det, oavsett om du själv är anhörig eller om du möter anhöriga i ditt arbete.


Ny enhetschef: Tove Brusman

Sedan den 15 oktober är Tove Brusman enhetschef för Anhörig- och kunskapscenter och Personligt ombud. Hon har tidigare arbetat som enhetschef inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Vi hälsar Tove varmt välkommen och ser fram emot att arbeta tillsammans med henne!


Besök vår hemsida

Börja prenumerera

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.