Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

KA-information nr 1/2019

 

Detta utskick innehåller information om SBRs expertgrupp för Kontrollansvariga enligt PBL, nyheter, frågor och svar från KA-rådet samt rättsfall. 


Annons: 


Information om SBR och SBRs expertgrupp för Kontrollansvariga enligt PBL

SBR Byggingenjörerna är en ideell yrkesorganisation för ingenjörer inom bygg- och fastighetsbranschen. SBRs syfte är att utveckla medlemmarnas yrkeskunnande samt värna om ansvarskänsla och kvalitet i yrkesutövningen.

Bli medlem i SBR 

 Nedan en kort film om SBRs olika expertgrupper:

Ansökan medlemskap i SBRs expertgrupp för kontrollansvariga enligt PBL

  

Vi arrangerar symposium som vänder sig till dig som är Kontrollansvarig enligt PBL. I anslutning till symposierna kan ni även skriva uppdateringstentamen. Nedan finner du datum till vårens symposium. För mer information samt anmälan klicka på datumet:
8-9 april i Göteborg


Information från KA-gruppens styrelse

Interimistiska slutbesked

Fråga till Boverket:
Enligt PBL kap 10 §36 kan en kommun utfärda interimistiskt slutbesked. Vi råkar ofta ut för att de interimistiska slutbeskeden innefattar även en tidpunkt när den återstående åtgärden ska vara avslutad.

Vi (SBR) har letat i olika lagrum och regler samt via PBL-Kunskapsbanken men hittar inte stöd för avslutande åtgärder annat än 5 år efter att bygglov gavs.

Finns det något lagrum eller rättsfall som ger en kommun rätt att sätta andra slutdatum för interimistiska slutbesked än att bygget ska vara avslutat senast 5 år efter att bygglov gavs?

 

Boverkets svar:
Regleringen av interimistiska slutbesked finns i 10:36 plan- och bygglagen (2010:900), nedan PBL, och Boverket känner inte till något rättsfall som kan vägleda i just din fråga.

Bestämmelsen 10:36 PBL är skriven som att byggnadsnämnden (BN) ”får” ge ett interimistiskt slutbesked. Det innebär att lagstiftaren gett BN en möjlighet att utförda ett tillfälligt slutbesked för lovpliktiga eller anmälanspliktiga åtgärder som är att se som färdigställda men där det finns brister som inte är försumbara och som behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede. Regleringen med ”får” ger BN en förhållandevis stor handlingsfrihet.  

Interimistiska slutbesked är ett beslut från BN att byggnaden eller åtgärden får tas i bruk under tiden den påtalade bristen avhjälps eller kontrollen genomförs, dvs ett tillfälligt slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller kontrollen genomförs. När detta är gjort ska BN pröva frågan om slutbesked. Interimistiska slutbesked eller slutbesked har ingen direkt koppling till bestämmelsen om att beslut om bygglov upphör att gälla om byggåtgärden inte påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag beslutet fick laga kraft. (9:43 PBL) Det är till exempel fullt möjligt att få slutbesked sex år efter bygglovsbeslutet fick laga kraft. Byggåtgärden måste dock ha färdigställts inom de fem åren, i annat fall krävs nytt bygglov.

Att BN får skriva in en tidpunkt i ett interimistiskt slutbesked för när bristen eller kontrollen ska vara åtgärdad är inte uttryckt i 10:36 PBL och inte heller någon annanstans. Som ni själv citerar från propositionen menar lagstiftaren att en sådan upplysning bara skulle vara betungande för lagtexten. Att lagstiftaren talar om det som en upplysning som inte behövs bedömer Boverket som om att det är en självklarhet och ligger BNs handlingsfrihet och i det interimistiska slutbeskedet natur. 


Nyheter

Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan

Ändring: Plan- och bygglagen (2010:900) Beslutsunderlag: Prop. 2017/18:210 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan SFS: 2018:1136 Ikraftträdande: 1 januari 2019

Genom lagändringen tydliggörs när de tidsfrister som gäller för byggnadsnämndens handläggning av ärenden om lov, förhandsbesked eller startbesked börjar löpa, när de upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristerna. Om fristerna inte hålls reduceras den avgift som byggnadsnämnden annars skulle ha rätt att ta ut för sin handläggning.

Läs mer här


Den 1 januari 2019 ändrades reglerna för energideklaration

Det innebär att byggnaders energiprestanda uttrycks i primärenergital i stället för specifik energianvändning.

Boverket har samlat information om ändringarna och hur de påverkar energiexperter, kommuner och banker.

Vad är det som ändras?
Byggnaders energiprestanda kommer efter ändringarna att uttryckas i primärenergital i stället för specifik energianvändning. Även kravet vid uppförande av ny byggnad uttrycks i primärenergital. Energiklassen kommer att baseras på primärenergitalet i stället för den specifika energianvändningen. Specifik energianvändning kommer dock fortfarande att finnas med som tilläggsinformation i energideklarationens sammanfattning.

Primärenergitalet tar även hänsyn till vilken energibärare som används och byggnadens geografiska placering, till skillnad från den specifika energianvändningen som endast anger den köpta energi som går åt för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel. I och med förändringen kommer det att bli lättare för fastighetsägare och köpare att jämföra olika byggnaders energihushållningsegenskaper genom energideklarationen.

Läs mer här.


Regionplanering

Reglerna för regionplanering har ändrats radikalt.

Ändringen framgår tydligt av denna länk till ändringsförfattningen.


Många ändringar i PBL och PBF 2018

På grund av de många ändringarna i PBL och PBF skickar vi i denna nyhetsinformation med nedanstående länk till aktuell utgåva av PBL som innefattar ändringar till och med SFS 2018:1732 och PBF som innefattar ändringar till och med SFS 2018:1872,

Plan- och bygglagen, PBL

Plan- och byggförordningen, PBF


Frågor/svar KA-rådet

Fråga och svar till Boverket

Ämne: Gällande byggregler?

När fastställs vilka byggregler som ska gälla vid nyproduktion av byggnad?

Vem bestämmer vilka regler som ska gälla? Var kan jag läsa om beslutsnivå och beslutstidpunkt?

Kan regler fastställas i ett avtal om markanvisning från en kommun? Markanvisningen kan vara undertecknad flera år innan ansökan om bygglov inlämnas.

 

Boverkets svar:

Tack för din fråga till Boverket.

Grundregeln är att de byggregler som har trätt ikraft när bygglovsansökan kommer in till byggnadsnämnden är de regler som ska tillämpas för åtgärden. Ofta finns det övergångsregler som innebär att äldre regler får användas. Det är viktigt att det i så fall är tydligt vilka regler som ska gälla, lämpligen bör det framgå både i startbesked och i kontrollplan.

Om det finns övergångsregler så är det byggherren som väljer om dessa ska användas.

Det blir alltså ofta omöjligt att fastställa reglerna i ett avtal om markanvisning.

Läs mer i vår vägledning på PBL kunskapsbanken: Om BBR - Ikraftträdande och övergångsbestämmelser


Rättsfall

Tillåten ljudnivå inomhus

En bilprovnings regelmässiga tester av signalhorn utomhus ansågs utgöra en olägenhet för närboende enligt 9 kap. 3 § miljöbalken.

Läs mer här


Byggsanktionsavgift för byte av takbeklädnad

Byggsanktionsavgift hade påförts en fastighetsägare för att denne bytt takmaterial på ett radhus från eternit till plåt utan bygglov. MÖD ansåg att byte av takbeklädnadsmaterial på det aktuella radhuset inte skulle anses bygglovspliktigt. Åtgärden innebar snarare en anpassning till bebyggelsens nuvarande karaktär då flertalet grannar redan utfört bytet. Eftersom åtgärden inte var bygglovspliktig saknades förutsättningar att påföra byggsanktionsavgift.

Läs mer här


Störd utsikt?

Bygglov för tillbyggnad av komplementbyggnad. Tillbyggnaden innebär att grannarnas utsikt över en älv kan komma att skymmas till viss del. MÖD har bedömt att förändringen av utsikten inte är tillräckligt stor för att åtgärden ska anses medföra en betydande olägenhet.

Läs mer här


Dagsljuskrav

En detaljplan gav byggrätt för ett 35 meter högt hus på en innergård i centrala Skellefteå. Byggnaden skulle placeras ca tio meter söder om ett befintligt flerfamiljshus. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att tillgänglig utredning har varit otillräcklig för att bedöma den tilltänkta byggnadens omgivningspåverkan. Utöver genomförd skuggutredning borde en s.k. dagsljusutredning har genomförts. Eftersom det, i brist på sådan utredning, inte har gått att bedöma om den planerade byggnaden kommer att medföra betydande olägenheter för de närboende p.g.a. minskat dagsljusinsläpp har Mark- och miljööverdomstolen, i likhet med mark- och miljödomstolen, funnit att detaljplanen ska upphävas.

Läs mer här


Följ oss gärna på sociala medier för fler uppdateringar om branschen och SBR!

facebooklinkedin

SBR Byggingenjörerna AB, Hornsbruksgatan 19, 117 34 Stockholm
Tfn 08-462 17 90  E-post: info@sbr.se  www.sbr.se

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.