Nyhetsbrev med senaste nytt om Studie- och yrkesvägledning. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Tremedia e-nytt

Datum 2018-12-18

Ha en skön helg!

Vi på Tremedia vill önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Vi vill också passa på att tacka för all hjälp, respons och uppskattning som vi fått under året som gått.

Öppet i juletid
Tremedias kontor kommer att hålla stängt från den 24 december till den 6 januari.

Har du brådskande ärende så skicka ett mejl till anna@tremedia.se så hör vi av oss så fort vi kan.

Väl mött 2019!


Plugga klart - projektet

Alla kan lära av Plugga Klart-projekten!

För två veckor sedan blev vi på Tremedia inbjudna till en mycket intressant spridningskonferens för projektet “Plugga klart” i Region Dalarna. Konferensen hölls i Tällberg under två dagar och hade 150 deltagare. Förutom oss på Tremedia deltog representanter från Europeiska socialfonden, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting, AcadeMedia, skolpolitiker, regionala aktörer, skolledare och alla delprojektledare.

Plugga klart är två länsövergripande projekt i Region Dalarna – Plugga klart 1 och Plugga klart 2. De har som syfte att stödja utvecklingsarbetet på en del av länets skolor för att få fler elever att lyckas med sina studier och minska studieavbrotten.

Huvudaktiviteter inom de två projekten har varit:

  • Utforma rutiner i skolan för att identifiera elever som riskerar att göra studieavbrott.
  • Utveckla och införa tidiga insatser för att motverka studieavbrott.
  • Utforma system för att registrera elever som gör studieavbrott och dess orsaker.
  • Nätverksträffar för berörd personal.
  • Utbilda berörda elever i horisontella principer: jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering.
  • Workshop med berörd personal i horisontella principer: jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering
  • Implementering av de rutiner som skolorna arbetat fram under projektåren.

Film och bok
De två Plugga klart-projekten har pågått i tre år och spridningskonferensen i Tällberg var en del av projektets avslut och anordnades för att sprida resultaten. I samband med detta visades en film som spelats in i samband med projektet och det är den du kan se i början av denna artikel.

I samband med konferensen var det även release av boken om Plugga klart-projektet – ”Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta”.

Boken är skriven av projektledaren Karin Funcke och den är en skildring av Plugga klart 2 och några av de skolor och elever som varit en del av satsningen. Boken låter oss ta del av resan som de deltagande skolorna har gjort. Boken finns som E-bok och du laddar ner den kostnadsfritt här.

 

På Tremedia är vi tacksamma över att få ta del arbetet som Plugga klart-projekten arbetat fram och resulterat i. Vi vill gärna uppmana alla att ta del av Region Dalarnas erfarenheter och inspireras i arbetet med dessa viktiga frågor även på er skola! 

Se filmen om Plugga klart-projektet >>

Läs mer om projekten “Plugga klart 1” och “Plugga klart 2” >>

Läs mer om spridningskonferensen i Tällberg >>

”Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta” Läs boken >>

Läs studieavbrottsstatistik >>


Så lär du dig se varningstecknen

Sedan i somras är rektorn skyldig att snabbt utreda en elevs problematiska frånvaro – oavsett om den är giltig eller ogiltig. Nedan är en checklista över varningssignaler och i artikeln finns förslag på vad du kan göra åt dem.

Dessa faktorer kan hänga ihop med att elever utvecklar hög frånvaro:

  • Ströfrånvaro och/eller frånvaro med ett tydligt mönster, till exempel på morgnar, eftermiddagar, måndagar, lektionen i idrott och hälsa.
  • Sjukskrivningar, oftare och längre än vanligt och/eller om sjukdomsbilden är diffus.
  • Huvudvärk, illamående eller magont före och under skoldagen.
  • Eleven har vårt att komma i väg till skolan på morgonen, kommer för sent eller vill gå hem under dagen.
  • Föräldrar som känner till frånvaron och som hjälper till att sjukanmäla.
  • Sjukdom eller dödsfall i familjen.
  • Omvälvande händelser i familjen, som skilsmässa eller ett nytt syskon.
  • Missbruk eller mental ohälsa hos närstående.
  • Inkonsekvens och otydliga regler hemma.
  • En ovanligt nära relation till en eller båda föräldrarna.
  • En bakgrund med många skolbyten.
  • Ovilja till studiebesök och klassresor.
  • Negativ självbild och/eller en negativ bild av andra.
  • Dåliga relationer till en eller flera lärare men även brist på goda relationer till lärare eller annan personal.
  • Svårt med kamratrelationer och/eller svårt att umgås i grupp.
  • Stor upptagenhet med ett specifikt intresse, till exempel datorspel.
  • Nedstämdhet och tystlåtenhet.
  • Dålig hygien.
  • Svårt med förändringar och övergångar.
  • Svårt att hitta egna lösningar på problem.
  • Fastnar vid vissa skoluppgifter, har svårt att ta sig vidare.
  • Långsam läs- och skrivutveckling.
  • Obalans mellan elevens förmåga och de krav som ställs.

Läs mer på specialpedagogik.se >>


Ladda ner högskoleprovsaffischen


Studera högst ett år – få jobb direkt

Som elev måste man inte inte läsa i fyra år vid högskola för att få ett jobb. Det finns kortare vägar till en mängd yrken – som kan ge anställning direkt.
– Många yrken med kort utbildningsväg är bristyrken där det är lätt att få arbete just nu, säger Maria Lundquist, yrkesvägledare Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>


Skolor med problem ska få bättre stöd

Vi har varit för osynliga, tycker Fredrik Malmberg som är Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör. Nu ska myndigheten söka upp skolor som behöver hjälp.

Kalla faktas uppmärksammade granskning som sändes i TV4 i förra veckan visade att 5 500 elever är frånvarande från skolan minst halva terminen. Många av dem har enligt reportaget en lättare form av autism eller adhd. När Fredrik Malmberg tillträdde som general­direktör på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) förra året sa han att myndigheten finns till för att alla barn ”ska nå sina utbildningsmål ­oavsett funktionsförmåga”.

Enligt Fredrik Malmberg arbetar SPSM hårt med problematisk skolfrånvaro. Samtidigt är han självkritisk när det gäller myndighetens förmåga att nå ut till de skolor som bäst behöver det.

Läs mer på lararnastidning,se >>


ESF-podden: Klarar vi matchningen?

Det pratas mycket om det livslånga lärandet och förutsättningar för att ta sig in på en arbetsmarknad i förändring.

  • Hur kommer samverkan mellan skola och arbetsliv se ut i framtiden? 
  • Kommer unga även i fortsättningen behöva att passera gymnasieribban? 
  • Och vad händer med yrkesutbildningarna?

Dessa saker fokuserar vi på i veckans avsnitt av En Smart Framtid. Gästar gör Lil Ljunggren Lönnberg, ordförande i DUA, Delegationen för unga och nyanlända till arbete och Jonas Olofsson, ekonomisk-historiker och professor i hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Programledare: Anna Olin Kardell

Lyssna på avsnittet här >>


Debatt: ”Borde det livslånga lärandet privatiseras?”

Högskolan har all den ämneskunskap som behövs men saknar finansieringen och incitamenten för att erbjuda den fortbildning som kommer att krävas, skriver forskarna Sverker Janson och Gunnar Karlsson.

Läs mer på svd.se >>


111 000 nya jobb till 2020

Den svenska arbetsmarknaden utvecklas mycket starkt, så starkt att Arbetsförmedlingen skriver upp prognosen för tillväxten av nya jobb 2018. Under 2019 och 2020 fortsätter jobben att växa, men i långsammare takt, med sammanlagt 111 000 personer.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>


Förändringar kring hur betygsmedelvärdet räknas ut för vissa utländska gymnasiebetyg

Under hösten 2018 har det skett förändringar i hur betygsmedelvärdet räknas ut för vissa utländska gymnasiebetyg.

För den som söker utbildning genomförs förändringarna i tre steg. Sökande med gymnasiebetyg från de första länderna som berörs får sina betygsmedelvärden beräknade enligt den nya metoden till antagningen inför vårterminen 2019. Ändringar införs sedan stegvis för övriga länder till och med antagningen inför vårterminen 2020.

Ändringarna berör 73 länder, en dryg tredjedel av världens länder. Många utbildningar har ett framräknat medelvärde på sina gymnasiebetyg som inte kommer att räknas om.

Läs mer på uhr.se >>


Fortsatt trend – fler elever tar gymnasieexamen

För femte året i rad ökar andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år på nationella program. Störst är ökningen på de högskoleförberedande programmen. Skolverkets statistik över betygen inom gymnasieskolan finns även på läns-, kommun- och skolnivå.

– Vi ser en stadigt uppåtgående trend när det gäller elever som tar gymnasieexamen vilket självklart är positivt. Med en examen öppnar sig utbildningsvägar och det ökar också chanserna att få jobb, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.’

Läs mer på skolverket.se >>


Foto: AdobeStock

Jobbkortsaffisch 70 x 100 cm

Vi har haft många kunder som uppskattat vår kortlek Jobbkort och några har kontaktat oss på Tremedia och undrat om vi kunde göra en affisch med dessa.

Nu är Jobbkortsaffischen här!

Det är en stor affisch med måtten 70 x 100 cm som innehåller ungefär hälften av de kort som finns med i kortleken Jobbkort.

Målet är att den ska inspirera och ge exempel på det stora utbudet som finns på arbetsmarknaden och den kan även användas för att väcka frågor om vad vissa yrken innebär samt skapa diskussion kring yrken och arbetsmarknad.

Läs mer och beställ >>

Kombinera med Jobbkort - Läs mer >>

Du kan också mejla din order till order@tremedia.se. Leverans vecka 49


SYV-utredningen

– Samhället förändras allt snabbare. Arbetslivet förändras allt snabbare. Det är det perspektivet man måste se, var och en måste rustas med en förmåga att hantera återkommande val, säger Mikaela Zelmerlööw, huvudsekreterare i utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning (U2017:10).

De flesta är överens om att SYV behöver stärkas, samtidigt som man inte kan lägga på skolan en massa ytterligare uppgifter att lösa. En av svårigheterna i utredningen har varit att lägga förslag som är kraftfulla utan att kosta mycket pengar, som inte tränger undan något annat. Åtgärderna måste få ta tid och arbetet måste få stöd för att det ska få genomslag. Det är sedan tidigare en väl känd problembild att det i hög grad är en styrnings- och ledningsfråga menar Mikaela Zelmerlööw.

– Det går inte att föreslå en sak som skulle hjälpa jättemycket för allt. Vi kommer att föreslå ett antal åtgärder, som ska ses sammantaget. Man kan inte lyfta ut ett av dem och tro att det kommer att hända särskilt mycket, säger hon.

Läs hela artikeln på ju.se >>


Följ oss gärna på Facebook och Instagram ;-)

facebookinstagramhomepage

Tremedias e-nytt skickas ut oregelbundet.
© Tremedia i Borås AB 2018

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.