Nyhetsbrev med senaste nytt.
Vi rekommenderar att du läser det i webbläsaren! Se det i din webbläsare!

NYHETSBREV 6/2018

Välkommen till årets sjätte nyhetsbrev från Gård & Djurhälsan FÅR!


Några möjliga förgiftningsorsaker hos får

Björkstekeln finns i södra Sverige. Under perioder kan det finnas ett stort antal larver på marken, om djuren får i sig dem kan de bli förgiftade. Foto: Lennart Leonardson, SVA.

Foder, bete och vatten kan vara källor till förgiftningar hos djur. Förgiftning kan exempelvis orsakas av giftiga växter, mikroorganismer, kemiska ämnen eller insekter.

Symptomen varierar beroende på substans, men symptom från mag-tarmkanalen och nervsystemet är relativt vanligt. Om flera tidigare friska djur uppvisar en liknande sjukdomsbild som inte direkt kan hänvisas till infektion och djuren har likartade fynd vid obduktion kan förgiftning misstänkas.

Läs mer här!

Att tänka på vid foderimport

Praktiska förutsättningar

Du måste vara registrerad primärproducent/foderföretagare för att föra in foder från utlandet och fodret måste komma från en EU-registrerad foderanläggning. Ska du distribuera foder till andra än dig själv måste du dessutom vara registrerad foderleverantör. Även transport av foder omfattas av regelverk och kräver registrerade transportörer.

Jordbruksverket hemsida finns information om risker och åtgärder samt praktiska hänvisningar till vilka regelverk och registreringar som gäller.

Läs mer här!

Till dig som använder importerat foder

Var uppmärksam på förekomst av djurdelar i fodret!

Djurdelar i fodret kan innebära en smittspridningsrisk för afrikansk svinpest som är en mycket allvarlig sjukdom som får stora konsekvenser om den introduceras i Sverige. Sådana foderpartier får inte slängas eller kasseras på ett sätt som gör att det kan komma i kontakt med vilda djur eller grisar.

Hittar du djurdelar som inte kan uteslutas komma från vildsvin ska du anmäla detta till jordbruksverket.

Anmälan ska göras till enheten för CITES, foder och djurprodukter.

Vad är fotskabb?

Fotskabb orsakas av ett skabbkvalster som heter Chorioptes bovis. Det är samma typ av skabbkvalster som ger svansskabb på nöt och fotskabb på häst. Dock räknar man inte med att de smittar mellan djurslagen.

Symtom

Får kan bära på fotskabb utan att visa några tydliga symtom vilket gör det svårt att veta hur vanligt det är i svenska besättningar. Vanligast är att symtom ses under stallsäsongen. Symtom på fotskabb är krustor och sår i huden på benen, ffa i karleden, på baggar kan man ibland även se krustor på pungen. Ibland blir huden även förtjockad. Klåda göra att djuren kan ses stampa med fötterna eller bita sig på benen.

Läs mer här!

Friska upp kunskaperna inför semineringssäsongen!

Titta på filmen och friska upp kunskaperna inför semineringssäsongen! Starta filmen genom att klicka på bilden!

Välkommen på kurs!

Aktuella kurser hittar ni i kurskalendern!

Se här!

Första lammhjälpen

- del 1: Ta hand om dina risklamm!

Att lamm dör är inte bara sorgligt och känslomässigt bland det jobbigaste med att vara fårägare, hög lammdödlighet är också oekonomiskt och ohållbart ur ett klimatperspektiv. Lammdödlighet kan delas upp efter olika åldrar, ex; död vid födsel, död inom 5 dagars ålder, död mellan 6-60 dagars ålder och död från 61 dagar fram till slutändamål.

Dödligheten i olika åldrar varierar mellan olika raser men genomgående är att mer än hälften av lammen som dör gör det från födsel fram till 5 dagars ålder. När lamm i denna åldern obduceras är svält/tom mage den vanligaste fastställda orsaken till att de dött, följt av infektioner.

Läs mer här!

Hösten – en tid för bokslut och nystart

Emelie Larsdotter, fårhälsoveterinär

 

Summera och planera

All produktion blir bättre av en noggrann planering. Genom att summera året som gått ges möjlighet att förbättra produktionsresultatet kommande år. Lägg ett par timmar på att gå igenom vad dina tackor presterat. Tag hjälp av data du kan få fram i Elitlamm och om du gjort egna anteckningar om förlossningsproblem, modersegenskaper eller sjukdomsregistreringar. Titta på vikten och klassningen av lammen du skickat till slakt. Välj ut dina avelsdjur noga! Som en del i produktionsplaneringen kan du få hjälp av oss att göra ett diagram (Fårstjärna) över dina besättningsresultat och få information om du behöver sätta in extra insatser på något område.

 

Produktionsplanering underlättas av en överskådlig almanacka eller speciell planeringsplansch där du noterar när du skall göra olika åtgärder med dina djur. Du vet när du vande av dina lamm, när baggen släpptes till respektive togs från tackorna. Du har planerat och noterat när du skall göra hullbedömning och scanning osv.

Hullet är grunden

Både baggar och tackor skall vara förberedda i god tid inför nästa säsong. Baggen skall ha ett hull på 3,5-4 när han går in till tackorna i början av betäckningssäsongen. Han skall inte ha varit sjuk eller nedsatt de sista månaderna då detta kan påverka spermieproduktionen. Du skall ha kollat testiklar och klövar innan han släpps. Redan vid avvänjningen bör du ha kontrollerat tackornas hull eftersom hullet vid betäckning påverkar tackornas fruktsamhet. Tackorna bör vid betäckningen uppnått en hullpoäng på 3-3,5. Ett år som detta när det rått torka och betesbrist och många tackor gått ner mer än vanligt i hull krävs extra omsorg för att tackorna skall återhämta sig. Förhoppningsvis har du följt tackornas hull under sinperioden och kompletterat med kraftfoder (eller bra grovfoder) om de inte klarat att öka hullet på enbart bete. Tackor som inte kommer upp i tillräckligt hull innan betäckningen är det bättre att slakta eller i alla fall inte lägga på kommande säsong.

 

Scanning ger facit

När baggen gjort sitt är det alltid bra att få ett facit på hur väl det lyckats. Då är scanning ett fantastiskt hjälpmedel i fårproduktionen. De dräktiga tackorna undersöks med ultraljud och du får reda på vilka tackor som är tomma och vilka tackor som är dräktiga samt antalet foster. Lämpligast tidpunkt för att få säkrast resultat är mellan dag 40-80 i dräktigheten. Tackorna skall inte vara alltför fyllda i våmmen vid scanningen eftersom det försvårar arbetet med att komma åt livmodern. Man bör alltså vara restriktiv med grovfodret när det gäller vuxna tackor ca ett halvt dygn innan planerad scanning.

Scanningsresultatet gör att du kan gruppera tackorna och optimera utfodringen under dräktigheten. Om fodertillgången är knapp, som det är för många av oss i år, är det viktigt att veta att du utfodrar tackorna efter faktiskt behov och inte ”slösar” värdefullt foder på tackor som inte behöver det bästa och mesta fodret. Scanningsresultatet underlättar också arbetet och övervakningen vid lamningen.

Du vet hur många lamm du har att vänta efter aktuell tacka. Om du exempelvis behöver adoptera lamm kan du välja tackor (ej ungtackor) som du vet endast skall ha ett lamm. Det är viktigt att anmäla till scanning i god tid då efterfrågan på de som scannar är stort. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på Svenska Fåravelsförbundets  eller Lammproducenternas hemsidor.

Nu är det hull igen

Även i samband med scanning är det bra att kontrollera tackornas hull (eller under motsvarande tidsperiod i dräktigheten) så att du kan korrigera eventuella hullavvikelser innan högdräktigheten. Såväl under- som överhull under dräktigheten kan medföra sjuklighet längre fram i dräktigheten och problem i samband med lamningen. Tackans hull under dräktigheten påverkar också utvecklingen av moderkakan och födelsevikten på lammen samt råmjölkens mängd och kvalitet.

Foto: Behzad Modabber

Parasiter=Snyltgäster

För att fånga upp eventuella parasitbördor som behöver åtgärdas och för att ge de bästa förutsättningarna för foderutnyttjande och bibehållen hälsa under stallperioden är det bra att ta träckprov på livlamm, tackor och eventuella vinterlamm i samband med installningen. När det gäller stora leverflundran kan träckprovsanalys dock inte göras förrän riktigt sent på hösten (november-december, 3 månader efter smittotillfället) eftersom den har en lång utvecklingstid i djuret innan den börjar lägga ägg. Ett träckprov som tagits för tidigt på hösten riskerar då att ge ett falskt negativt resultat eftersom det ännu inte finns vuxna, äggläggande flundror i djuret. Titta i stället på dina slaktanmärkningar och se om du fått anmärkning för fynd av stora leverflundran. Tag i så fall kontakt med oss på G&D så att du kan få hjälp med rätt avmaskningsmedel mot denna parasit.

Nu är det klippt

Har du inte klippt tackorna före betäckningen så bör du göra det i mitten av dräktighetsperioden. Tackorna bör inte klippas i tidig dräktighet (första 2 månaderna) eftersom stress kan påverka dräktigheten negativt. Det är inte heller lämpligt att klippa tackorna sent i dräktigheten då de är stora och otympliga och stressen (såväl hantering som köld) kan trigga igång tex kalkbrist. Om du ser eller misstänker lus så avlusa nu innan du har stallet fullt av lamm.

 

Utfodring

I år möter många av oss en extra utmaning när det gäller utfodring av dräktiga och digivande tackor. En högdräktig eller digivande tacka har ett energibehov som motsvarar en mjölkko. Både kvalitet och mängd av grovfodret styr vad du måste komplettera med för att tillgodose tackans behov. Antingen för fostertillväxt eller för att möta lammens krav på mjölkgiva så att du får en bra lammtillväxt. En genomtänkt foderstat under de olika produktionsstadierna är grunden för en bra produktion. I år krävs extra kunskap och kreativitet för att optimera utfodringen så att du fodrar med rätt foder under rätt period, så att både tackan och hennes lamm mår bra och kan producera efter sin fulla potential. Du kommer väl ihåg att hullet är grunden!


Tack alla ni som svarade på vår kundenkät! 

Vinnaren är utsedd och meddelad!


Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.