Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Följ skatteutvecklingen genom Skattepunktens nyhetsbrev!

Skattenyheter 1 mars - 8 maj 2018


Nytt från Finansdepartementet


Regeringen överlämnar proposition med förslag om nya skatteregler för företagssektorn

Regeringen överlämnade den 3 maj en proposition till riksdagen som innebär att en begränsning av ränteavdrag för företag införs. Ränteavdragsbegränsningen möjliggör att bolagsskatten sänks till 20,6 procent från 2021.

Med förslagen vill regeringen motverka att företagens vinster förs ut obeskattade från Sverige genom ränteavdrag. 

Propositionen innehåller bland annat förslag som innebär:

- 1. Att bolagsskattesatsen sänks till 20,6 procent i två steg fram till 2021.
- 2. En generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektornen enligt en så kallad EBITDA-regel med ett avdragsutrymme om 30 procent samt en alternativ förenklingsregel där beloppsgränsen sätts till fem miljoner kronor.
- 3. Att det införs ett så kallat primäravdrag för hyreshus i syfte att upprätthålla den höga takten på byggandet av hyreshus.
- 4. Ett avdragsförbud för ränta vid vissa gränsöverskridande situationer (hybridregler).
- 5. Att reglerna om begränsning av ränteavdrag för vissa interna lån som motverkar aggressiv skatteplanering snävas in och blir mer träffsäkra.
- 6. Att skatteregler om finansiella leasingavtal införs.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Kommentar

EU har tillåtit medlemsländerna att ha upp till 3 miljoner Euro som förenklingsregel. Svenska regeringen föreslog först 100 000 kr, men det har alltså nu ändrats till 5 miljoner kr.

Det bör anmärkas att det har varit stridigheter kring dessa nya regler om ränteavdragsbegränsningar bl.a. från fastighetsbranschens håll. 

Vissa remissinstanser antar att ränteavdragsbegränsningar kommer slå särskilt hårt mot såväl fastighetsbranschen som andra kapitalintensiva branscher där kostnaden för kapital är en viktig produktionskostnad. Exempelvis anförde NCC: ”Sverige står inför stora investeringar i infrastruktur, byggande av kommersiella fastigheter och bostäder, vilka är kapitalintensiva och normalt kräver tillgång till lånat kapital. Förslaget kommer sannolikt att leda till minskat byggande och därmed lägre sysselsättning i Sverige, vilket är negativt för samhällsekonomin i stort.”

Det kan också påpekas att EU direktivet som är upphov till lagstiftningen stadgar att en medlemstat kan undanta lån som avtalats före den 17 juni 2016, lån som används för att finansiera ett långfristigt offentligt infrastrukturprojekt och finansiella företag. Regeringen undviker dock dessa möjligheter.

Läs vidare här


Regeringen skrotar exitskatten

Regeringen ville ha utflyttningsbeskattning av fysiska personer. Finansdepartementet anförde följande: 

"Syftet med förslaget är att säkerställa att kapitalvinster som har upparbetats i Sverige beskattas här. Regeringen anser att dagens reglering, den s.k. tioårsregeln, inte är tillräckligt effektiv och det är möjligt att helt eller delvis undgå beskattning av kapitalvinster i samband med utflyttning. 

Förslaget innebär att tioårsregeln slopas och att kapitaltillgångar som ägs av en fysisk person i stället ska anses avyttrade om personen flyttar ut från Sverige. Det innebär att kapitalvinster som har upparbetats i Sverige fram till utflyttningen beskattas här."

Läs vidare om regeringens tidigare förslag här

I en debattartikel publicerad i Dagens Industri den 25 mars 2018 meddelar dock finansminister Magdalena Andersson följande: 

"En rad länder har regler om särskilda beskattningskonsekvenser för fysiska personer som flyttar ut. I Sverige kommer den principen till uttryck genom den så kallade tioårsregeln i inkomstskattelagen.

Det är dock sedan länge väl känt att tioårsregeln i praktiken inte fyller sitt syfte. Det är möjligt att i vissa fall helt eller delvis undgå beskattning av kapitalvinster i samband med utflyttning (...) System med utflyttningsbeskattning, istället för utsträckt skattskyldighet likt tioårsregeln, finns i flera länder, däribland Danmark, Storbritannien, Tyskland, Spanien och Frankrike. 

Under remissen har det dock framkommit synpunkter som visar på reella problem med förslagets utformning. Möjligheten att genomföra generationsskiften utan att sälja delar av företaget är viktigt för familjeföretagens fortlevnad (...) Därför meddelar vi i dag att regeringen inte kommer att gå vidare med Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning."

Läs Magdalena Anderssons artikel här


Sverige och Japan överens om ett avtal om social trygghet

Avtalet innebär samordning av pension för personer som rör sig mellan länderna. För svensk räkning kommer avtalet exempelvis innebära att det blir lättare för en svensk som arbetat i Japan att få japansk pension utbetald i Sverige. Avtalet innebär också att företag och enskilda inte ska behöva betala socialavgifter för pensioner både i Sverige och Japan.

Efter undertecknandet av avtalet om social trygghet ska det godkännas av respektive land innan det kan träda i kraft. För Sveriges del innebär det att en proposition kommer att lämnas till riksdagen.

Läs vidare här


Spelmarknaden omregleras - ett licenssystem införs

Regeringen har beslutat om propositionen En omreglerad spelmarknad. Förslaget innebär en ny spellag och att ett licenssystem införs.

Den nu föreslagna spellagen innebär att alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga licenser och aktörer utan licens ska stängas ute. Spelen ska ha ett starkt konsumentskydd och de negativa effekterna av spelandet ska begränsas. En ny brottsrubricering, spelfusk, införs och ett särskilt samverkansråd inrättas för att komma åt matchfixningen.

Skatt på licenspliktigt spel ska tas ut med 18 procent. Spel för allmännyttiga ändamål ska fortsatt vara skattebefriat. Om en spelare vinner pengar på en olicensierad spelsida ska vinsten beskattas.

Läs vidare här


Regeringen vill ersätta den tidsbaserade vägavgiften med en vägslitageskatt

Läs vidare om regeringens promemoria i ämnet här


Skatteverket

De gångna två månaderna hade Skatteverket mest pressmeddelanden som handlade om deklaration och uppföljning av deklarationer. Denna gången lägger vi därför till ett par hänvisningar till Skatteverkets information inom särskilda skatteområden.

Nya skattesatserna för bensin och diesel från den 1 juli 2018

Läs vidare här

Reseavdrag

Närmare en miljon personer gör varje år avdrag för resor i sin deklaration. Men ungefär hälften bedöms göra helt eller delvis fel med avdraget.

Har du deklarerat reseavdrag kan det vara bra att kontrollera beräkningarna med Skatteverkets nya e-tjänst. Läs vidare här

Särskilda skatteområden

Influencers och gamers

Det finns vägledning på Skatteverkets hemsida om hur influerare, bloggare och gamers ska beskattas.

Läs mer här

Kryptovalutor

Här kan man läsa mer på Skatteverkets hemsida om beskattningen av kryptovalutor. 


Skatterättsnämnden

För att förstå hur komplicerat skatterätt kan vara är det bra att då och då läsa rättsfall/förhandsbesked för att skärpa sin kritiska blick. Vi har i detta nyhetsbrev tagit fram 4 förhandsbesked från Skatterättsnämnden som vi vill redogöra för. De handlar om följande områden:

1. Företagsinterna tjänster

2. Internationell trafik

3. Personaloptioner

4. Reducerad skattesats "kryddfallet"


Skatterättsnämnden dnr 5-17/1 "Företagsinterna tjänster". Förhandsbesked meddelat 2018-01-22

Ämne: Fråga om tillhandahållande av företagsinterna tjänster mellan bolags filialetablering i Danmark, som är medlem i dansk mervärdesskattegrupp, och huvudetableringen i Sverige.

Skatterättsnämndens bedömning

Frågan i ärendet är om den danska Filialens icke finansiella back office-tjänster, för vilka kostnaderna allokeras till Bolagets huvudetablering i Sverige, ska anses utgöra beskattningsbara transaktioner i Sverige.

Utgångspunkten är enligt Skatterättsnämndens mening att den danska Filialen inte kan vara en självständig beskattningsbar person utan att den är avhängig och utgör del av huvudetableringen i Sverige.

Genom att den danska Filialen ingår i en dansk mervärdesskattegrupp – i enlighet med danska mervärdesskatteregler – har Filialen emellertid lösgjort sig från den svenska huvudetableringen på så sätt att transaktioner mellan huvudetablering, Bolaget, och Filialen inte kan anses ske inom samma beskattningsbara person. Detta till följd av att Danmark har infört mervärdesskattedirektivets bestämmelser om mervärdesskattegrupper på samma sätt som  Sverige, vilket innebär att endast fasta etableringar inom landet kan ingå i en mervärdesskattegrupp.

Genom att bli medlem av den danska mervärdesskattegruppen har Filialen sålunda blivit en del av en ny beskattningsbar person och därigenom i mervärdesskattehänseende lösgjort sig från Bolaget som enligt de danska mervärdesskattebestämmelserna inte kan utgöra del av samma grupp.

När Filialen tillhandahåller de aktuella tjänsterna allokeras de direkta och indirekta kostnaderna för dessa till Bolagets huvudetablering i Stockholm. Ett rättsförhållande uppkommer därmed mellan Bolaget och den beskattningsbara personen, dvs. mervär-desskattegruppen där Filialen ingår. Under förutsättning att den ersättning som Filialen erhåller utgör det faktiskamotvärdet för de tjänster som utförs, är således fråga om tillhandahållande av tjänster motersättning (2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML).

Mot denna bakgrund och under förutsättning att övriga villkor för skattskyldighet (i bemärkelsen betalningsskyldighet) är uppfyllda anser Skatterättsnämnden att Bolaget blir skattskyldig förFilialens omsättning av företagsinterna tjänster.

Läs hela rättsfallet här


Skatterättsnämnden dnr 114-16/D Inkomstskatt: Sjöinkomst, nordiska skatteavtalet

Ämne: Fråga om hur begreppet ”internationell trafik” i det nordiska skatteavtalet ska tolkas.

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

Sverige har i egenskap av hemviststat rätt att beskatta anställningsinkomster men har ensidigt avstått från denna rätt vad gäller sådana inkomster som behandlas i artikel 15 punkt 3 i det nordiska skatteavtalet.

För att A:s inkomst från anställningen ombord på B ska vara undantagen från svensk beskattning krävs att fartyget gått i internationell trafik enligt definitionen i artikel 3 punkt 1 h i skatteavtalet.

Frågan är här i första hand vad som där avses med begreppet ”transport med skepp”. Definitionen har betydelse inte bara vid fördelning av beskattningsrätten till anställningsinkomst utan även vid fördelning av beskattningsrätten till inkomst genom användningen av skepp enligt artikel 8 och kapitalvinst enligt artikel 13 punkt 4.

Vid tolkningen av skatteavtal ska i första hand avtalsparternas gemensamma avsikt vara avgörande. Fastställandet av vad som utgör den gemensamma partsavsikten ska ske med anlitande av de metoder och medel som anvisas i artiklarna 31–33 i 1969 års Wienkonvention om traktaträtten. I övrigt bör inom området för internationell beskattning särskild betydelse tillmätas OECD:s modellavtal och de kommentarer till avtalet som utarbetats inom organisationen (se t.ex.HFD 2016 ref. 57 och RÅ 1996 ref. 84).

Av skatteavtalet kan inte utläsas vad som varit partsavsikten. Det finns inte heller några uttalanden i de svenska förarbetena i samband med införlivandet av avtalet som ger någon ledning.

Definitionen av ”internationell trafik” infördes i det första nordiska skatteavtalet (1983 års avtal) och baserades på OECD:s modellavtal från 1977. Med internationell trafik avsågs vid tillämpningen av skatteavtalet i en avtalsslutande stat transport med skepp eller luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i annan avtalsslutande stat, utom då skeppet eller luftfartyget användes uteslutande mellan platser i den förstnämnda staten.

Av kommentaren till artikel 3 i 1977 års modellavtal framgår att definitionen av internationell trafik (punkt 5) grundar sig på principen - som den kommit till uttryck i artikel 8 punkt 1 - att rätten att beskatta inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik tillkommer endast en stat, den avtalsslutande stat där den verkliga ledningen finns (jfr kommentaren till artikel 8 punkt 1 i 2017 års modellavtal). Definitionen är avgörande för tillämpningen av artikel 8 då det endast är transport i internationell trafik som omfattas av den exklusiva beskattningsrätten. Det framhålls också i kommentaren (punkt 6) att definitionen går utöver uttryckets vanliga betydelse eftersom den även omfattar ren inrikestrafik.

I 2017 års modellavtal har definitionen ändrats. Med internationell trafik avses ”any transport by a ship or aircraft except when the ship or aircraft is operated solely between places in a Contracting state and the enterprise that operates the ship or aircraft is not an enterprise of that State”.

Ändringen har gjorts för att definitionen även ska omfatta anställningsinkomster ombord på skepp och luftfartyg som används av ett företag i en tredje stat (se punkt 6.1 i kommentaren till artikel 3). Enligt Skatterättsnämndens mening kan det varken av det nordiska skatteavtalet eller av kommentaren till modellavtalet utläsas att begreppet ”internationell trafik” kräver att fartygets huvudsakliga uppdrag ska avse transport eller att det endast omfattar vissa typer av transporter.

De exempel på internationell trafik som ges i kommentaren till modellavtalet talar snarare för att det är begreppet ”internationell”, dvs. att transporten går mellan vissa stater eller inom en viss stat, som är avgörande för bedömningen och inte vad som transporteras (se t.ex. punkt 6.4 i kommentaren till artikel 3 i 2017 års modellavtal). För en sådan tolkning talar även förutsebarheten för den anställde.

B har under de beskrivna resorna transporterat gods och passagerare till och från oljeplattformar. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning ska B därmed anses ha gått i internationell trafik i den mening som avses i bl.a. artikel 15 punkt 3 i det nordiska skatteavtalet. Det innebär att Sverige inte har rätt att beskatta inkomsten från anställningen ombord. Att uppdraget under resorna även innefattat andra tjänster än transport ändrar inte den bedömningen.

Fråga 2

Med hänsyn till Skatterättsnämndens bedömning avseende fråga 1 förfaller fråga 2.

Läs hela rättsfallet här


Skatterättsnämnden dnr 62-17/D "Personaloptioner"

Ämne: En beskattning av förmån av optionsprogram, som tjänats in av en EU-medborgare vid arbete i land utanför EU och som utnyttjats när den skattskyldige senare arbetar och är bosatt i Sverige, har ansetts strida mot artikel 45 i EUF-fördraget.

Skatterättsnämndens bedömning

Mot bakgrund av vad allmänna ombudet anfört om behov av klargörande av rättsläget samt omständigheterna i övrigt gör Skatterättsnämnden inledningsvis bedömningen att förutsättningar enligt 6 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor föreligger för att meddela förhandsbesked.

Parterna är ense om att förutsättningarna är sådana att en beskattning av den aktuella ersättningen enligt IL ska ske. Frågan i ärendet är om en sådan beskattning skulle strida mot vad som följer av artikel 45 i EUF-fördraget.

A är medborgare i Storbritannien och han är sedan 2015 bosatt i Sverige och arbetar här. Han har därmed utnyttjat den fria rörligheten för arbetstagare som omfattas av artikel 45 i EUF-fördraget.

Den omständigheten att han före flytten till Sverige bodde och arbetade i USA och att han utöver medborgarskap inte synes ha haft någon anknytning till något annat EU-land medför enligt Skatterättsnämndens uppfattning inte någon annan bedömning.

Vid en prövning av om en skatteregel gör skillnad mellan olika kategorier på sätt som innebär att det är fråga om en ej tillåten diskriminering måste en diskrimineringsanalys göras. För att en skillnad i behandlingen ska komma i konflikt med artikel 45 i EUF-fördraget krävs att det är två jämförbara situationer som behandlas olika (se t.ex. Schumacker, C‑279/93, EU:C:1995:31, punkt 30).

Högsta förvaltningsdomstolen har vid denna analys i HFD 2015 not. 59 ansett att det legat närmast till hands att jämföra situationen för den i målet franske medborgaren med situationen för en person som är bosatt i Sverige och som under en period tar anställning utomlands och sedan återvänder hit. Avgörandet innebär bl.a. att en beskattning i Sverige av en unionsmedborgares ersättning till följd av ett optionsprogram där intjänandetiden i sin helhet är hänförlig till arbete och bosättning utanför EU anses strida mot artikel 45 i EUF-fördraget.

Allmänna ombudet anser att omständigheterna i förvarande fall är sådana att den relevanta jämförelsesituationen är den som gäller för svenska medborgare som inte varit obegränsat skattskyldiga i Sverige under en vistelse utomlands. Av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande går dock inte att utläsa att den enskildes skattskyldighet innan inflyttningen till Sverige haft någon betydelse för jämförelsesituationen. Enligt Skatterättsnämndens mening måste därför situationen för A anses vara jämförbar med den situation som prövades i HFD 2015 not. 59. En beskattning i Sverige av A:s ersättning med anledning av optionsprogrammet måste därmed enligt nämndens uppfattning på samma sätt anses strida mot artikel 45.

Läs hela rättsfallet här


Skatterättsnämnden dnr 10-17/I "Reducerad skattesats, kryddfallet"

Ämne: Fråga om tillhandahållande av kryddor och örter på kruka omfattas av reducerad skattesats.

Skatterättsnämndens bedömning

Frågan i ärendet är om försäljning av kryddor och örter på kruka omfattas av den reducerade skattesatsen enligt 7 kap. 1 § andra stycket 4 i ML. Bestämmelserna i ML tolkas i ljuset av mervärdesskattedirektivet så som dess bestämmelser tolkats av EU-domstolen. Av EU-domstolens praxis följer bl.a. att det ankommer på  medlemsstaterna att, med iakttagande av den princip om skatteneutralitet som ligger till grund för det gemensamma mervärdesskattesystemet, bland de leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som ingår i kategorierna i bilaga III till mervärdesskattedirektivet, närmare bestämma på vilka den reducerade skattesatsen ska tillämpas.

Principen om skatteneutralitet utgör hinder för att jämförbara, och således konkurrerande, varor eller tjänster behandlas olika i mervärdesskattehänseende. Det ankommer vidare på den nationella domstolen att kontrollera att principen om skatteneutralitet inte åsidosätts. Möjligheten att tillämpa den reduceradeskattesatsen selektivt motiveras särskilt av att den reducerade skattesatsen är ett undantag. Att den endast tillämpas på konkreta och specifika aspekter avseende den aktuella varu- eller tjänstekategorin överensstämmer således med principen om att undantag och avvikelser ska tolkas restriktivt (AZ, C-499/16, EU:C:2017:846, pp. 23 – 24, 30, 36 och där angivenrättspraxis).

Den svenska lagstiftaren har mot denna bakgrund valt att – i förhållande till punkt 1 i bilaga III – begränsa tillämpningsområdet för en reducerad skattesats på livsmedelsområdet genom en hänvisning till definitionen av livsmedel i artikel 2 i livsmedelsförordningen. Även om växter kan vara avsedda att eller rimligen kan förväntas förtäras av människor och därmed omfattas av sagda definition av livsmedel, följer av samma definition att detta inte avser växter före skörd. 

Vid en restriktiv tolkning av undantagsbestämmelsen finner Skatterättsnämnden att kryddor och örter som säljs i kruka, dvs. före lösgörande från rotsystemet, får anses säljas före skörd. Detta innebär att Bolagets tillhandahållande av kryddor och örter på kruka inte ska anses utgöra tillhandahållande av livsmedel enligt 7 kap. 1 § andra stycket 4 ML och omfattas därför av normalskattesatsen 25 procent. En sådan tolkning är enligt Skatterättsnämndens mening förenlig med principen om skatteneutralitet.

Läs hela rättsfallet här


Artikelspecial - Flygskatten har blivit en valfråga!

I partiledardebatten som gick av stapeln söndagen den 6 maj i SVT:s Agenda blev det mycket diskussioner kring flygskatten när miljön diskuterades mellan partiledarna. Det blev en debatt med monumentalt skilda synsätt på hur miljöfrågor skall lösas.

Du kan se debatten här

Lagen om skatt på flygresor trädde i kraft 1 april. Den innebär att en extra skatt ska betalas för passagerare som reser från en flygplats som är lokaliserad i Sverige. "Flygskatter är kontraproduktivt, det utarmar flygbolagens möjligheter att investera i miljöteknik", säger Föreningen svenskt flyg, vilket bara är en liten del av den fräna kritik som regeringen fått.

Det flygföretag som utför flygningen är skattskyldigt, men med redan hårt pressade marginaler i branschen så innebär det i praktiken att passagerarna betalar skatten. Detta har varit en helt medveten handling från regeringens sida för att få folk att flyga mindre.

Kategorierna bygger på principen att ju längre du flyger, desto högre skattepåslag.

Varför inför regeringen flygskatten?

Regeringen menar att flygskattens införande ska minska klimatpåverkan. Skatten ska dessutom ”motivera resenärer att välja andra, mer miljövänliga, alternativ”. Enligt rapporter släpper svenskt flyg totalt sett ut lika mycket s.k. ”koldioxidekvivalenter” som personbilstrafiken. Förutom koldioxid anför regeringen att flyget släpper ut vattenånga, kväveoxider, svaveldioxid och sot vilket ökar klimatpåverkan.

Effekter för Sveriges statskassa och flygets konkurrensförmåga

Regeringen räknar med att tjäna 1,32 miljarder kronor under 2018 på införandet av flygskatten och 1,76 miljarder kronor för efterföljande år.

Denna förväntade intäkt till regeringen kan ställas mot uttalanden från bland andra Swedavia (statligt ägt bolag som driver tio av Sveriges största flygplatser) och Föreningen Svenskt Flyg som hänvisar till en rapport av konsultföretaget WSP som anger att flygskatten väntas leda till en minskning av antalet passagerare med 0,7–1,2 miljoner, att 3 700–7 000 arbetstillfällen försvinner och en nettoförlust för Sveriges BNP på 4–6 miljarder kronor.

Eftersom flygskatten enbart kan tas ut på en avresa som sker från en flygplats belägen på svenskt territorium, undkommer du givetvis den svenska flygskatten genom att exempelvis flyga från Kastrup. Detta innebär av sin rena logik givetvis att svenskt flyg kommer att tappa i intäkter. Hur mycket återstår att se efter utgången av 2018.

Hur har kritiken sett ut gentemot flygskatten?

Man kan börja med att nämna att svensk luftfart, enligt en studie av Oxford Economics, bidrar med 53 miljarder kronor till BNP, 80 000 jobb samt bidrar till ytterligare 100 000 jobb inom turistnäringen. Flygnäringen som helhet bidrar med 24 miljarder kronor till den svenska statskassan varje år.

Flygskatten har tidigare både utretts och införts i Sverige av den socialdemokratiska regeringen 2006, trots att över 90 procent av remissinstanserna var negativa. Även om flygskatten avskaffades innan den trädde i kraft, hann flera flyglinjer stängas. Redan 2006, då förslaget togs fram, konstaterades att effekten på miljön skulle bli försumbar, och att det skulle få negativa, trafikpolitiska, näringspolitiska och regionalpolitiska konsekvenser. Med andra ord färre flyglinjer, fler flygplatsnedläggningar och förlorade jobb.

Gällande klimatpåverkan kan kritiken mot flygskatten enklast sammanfattas av Föreningen Svenskt Flyg: ”Ingenting tyder på att en flygskatt skulle ge några betydande positiva effekter för klimatet. Den potentiella utsläppsminskningen är ca 0,2 procent av Sveriges totala utsläpp, ungefär lika mycket som vägtrafiken släpper ut på 48 timmar. Det är en tredjedel av utsläppsminskningen vi skulle uppnå om svenskar började köra med rätt däcktryck på sina bilar, och en sjundedel av de utsläpp som beror på fortkörningar. I ett globalt perspektiv, det enda perspektiv som är relevant när det gäller insatser för klimatet, är utsläppsminskningen till följd av en ensidig svensk flygskatt helt obetydlig.”

Även regeringen erkänner i sin egen lagrådsremiss att effekten är försumbar med följande ord:

"När även höghöjdseffekter inkluderas bedöms den samlade minskningen vara mellan 0,1 miljoner och 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år vid antagande om 100 procent övervältring".

Ställ det till det faktum som i en annan del i regeringens lagrådsremiss anges att utsläppen från svenska invånares flygresande, där både inrikes- och utrikesresor ingår, uppgick till ca 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2014. Då förstår man vilken ytterst marginell nytta för miljön flygskatten får.

Svenskt Flyg avslutar sin kritik med följande ord: "Flygskatter är kontraproduktivt, det utarmar flygbolagens möjligheter att investera i miljöteknik. Det skulle försena införandet av biojet, inköp av moderna flygplan, och ny teknisk utrustning. Flygbolagen har inte råd att både få minskade intäkter och dyrare bränsle. Sverige behöver istället stimulera teknikutveckling och gemensamt möta klimatutmaningen på en global nivå".

Något stämmer inte

Den marginella miljönyttan är inte objektivt motiverad och är fanatiskt långtgående och kan absolut inte ställas i rimlig proportion till den nytta den skulle medföra för miljön. Att Sverige genom sitt ”exempel” skulle förmå ett stort antal länder till samma sorti är så beklämmande fåfängt att man förstår att en hund ligger begraven. Statens fickor behöver fyllas och miljöpolitiskt prål lockar folkets röster!

John Knutsson

Källor:
Lag (2017:1200) om skatt på flygresor
Lagrådsremiss Skatt på flygresor


Vi på Skattepunkten önskar en trevlig sommar och att ni hittills har haft en spännande, utmanande och kul läsning!



Kontakt

Har ni frågor, tveka inte att höra av er.

Ni kan nå oss på 031-711 20 70,

vard. 8-17.00

Ni kan även skicka ett mejl genom vårt

Kontaktformulär

Vill ni registrera er som kund i ett skatteärende gör ni det här:

Kundregistrering

Adress

Korsgatan 3

411 16 Göteborg

Org. nr. 556624-4876

Hemsida: www.skattepunkten.se

Blogg om de senaste skattenyheterna och

diskussionsforum: www.skatter.se

I vårt forum kan ni utan kostnad med vissa begränsningar få svar på skattejuridiska frågor från meriterade skattejurister.


Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.