Nyhetsbrev med senaste nytt.
Vi rekommenderar att du läser det i webbläsaren! Se det i din webbläsare!

NYHETSBREV 1/2018

Välkommen till årets första nyhetsbrev från Gård & Djurhälsan FÅR!


Se filmen om utfodring av tackor och lamm

Länsstyrelsen i Västra Götaland ger en bra sammanfattning av de olika utmaningar man ställs inför som lammproducent. I filmen visas exempel på bra enkla lösningar som vi alla kan ta till oss och inspireras av. Se filmen här!

Dags att vaccinera tackorna i vårlammande besättningar!

Nu är det hög tid att beställa vaccin för att hinna vaccinera tackorna innan lamning.

Vaccinationen rekommenderas till alla besättningar och kan utföras av dig som djurägare.
Läs mer här!

Ta hand om risklammen!

Vinterlamningen är igång

Ta hand om risklammen genom att säkerställa att de får i sig den livsviktiga råmjölken.

Läs mer här om råmjölk och risklamm.

Lathund för omhändertagande av nedkylda lamm

Normal kroppstemperatur hos ett lamm är 39-40°C. Om lammet har lägre temperatur, det vill sägs under 39°C tyder detta på att lammet lider av hypotermi = sänkt kroppstemperatur.

Läs mer här!

Ladda ner lathunden här!

Välkommen på kurs!

Läs mer om vilka kurser som är på gång och hur du anmäler dig i vår kurskalender!

Betraktelser ”So Far” eller ”Sau Får”

Rapport från projektet Best Practice

Theo den Braver, lammrådgivare har gjort ett projektarbete kallat "Best Practice". Projektet har till syfte att utveckla den inhemska produktionen av lammkött med hjälp av erfarenheter hos de bästa producenterna och rådgivare/forskare i Sverige och internationellt. Även att identifiera hur vi skall kunna producera lammkött mer effektivt och lönsamt knyta kontakter med producenter och forskare nationellt och internationellt.

Läs rapporten här!

Håll koll på masken!

Håll koll på masken är ett projekt som med stöd från Jordbruksverket har tagit fram två stycken broschyrer och två stycken filmer om hur man på ett bra sätt tar träckprov och avmaskar i svenska fårbesättningar.

Oavsett produktionsform och besättningsstorlek kommer samtliga fårägare att behöva goda strategier för parasitbekämpning för att bedriva lammproduktion på ett hållbart och konkurrenskraftig sätt.

Även hos de mest rutinerade djurägarna har det visat sig finnas ett stort behov av lättillgänglig information om hur man bäst undersöker parasitförekomst, och hur man genomför en avmaskning på rätt sätt.


Ladda ner broschyrerna och se filmerna här!

13 fårägare i Norge- så här löser de tidsbristen i lamningen

Åshild Øritsland Våge, veterinär och fårbonde, Sveio
Lisbeth Hektoen, veterinär, Veterinärhögskolan, Oslo
Vibeke Tømmerberg, veterinär, Helestjensten for Sau, Animalia, Oslo.

Översatt av Ulrika König.

Lamningsperioden är en stressig tid. Förutom allt vanligt arbete ska man hantera lamningar och nyfödda, späda lamm, gruppera djur, förbereda för att få ut djuren på bete och hantera djur som blir sjuka. Ska man lyckas är det viktigt att prioritera hur man fördelar sin tid och åtgärder som gör att man hinner mer är välbehövliga.


Lamningen – den avgränsade arbetstoppen

2013-2014 genomförde Helsetjenesten for sau en undersöking där vi intervjuade 13 fårproducenter som hade ökat antalet tackor i besättningen väsentligt de sista fem åren. Alla som var med i studien hade minst 250 tackor 2012. I intervjun berördes de flesta delarna av fårproduktionen. Det är tydligt att det ordinarie dagliga arbetet med  fåren inte begränsar hur många får man kan ha. Utmaningarna ligger i arbetstopparna, med lamningsperioden som det största toppen.

"Om vi jobbar en timme mer om dagen i januari interesserar mig egentligen inte. Jag är heltidsbonde. Jeg kan inte säga att det är helt ointeressant, men det är ganske lite intressant. Det handlar om att överleva i lammingen. Så därför är mycket av upplägget att det ska funka i lamningen "

Alla böndene vi intervjuade har produktionsresultat som låg klart över genomsnittet i Sauekontrollen. För att klara detta måste man lyckas i lammingen. Bönderna hade genom flera års erfarenhet kommit fram till bra lösningar för sin produktion. Även fast de hade samma utmaningar var lösningarna de hade valt olika. Deras erfarenheter är sammanställda i denna artikel och illustrerade med citat från intervjuerna. Oavsett hur många tackor man har, kan man lära något av hur dessa 13 fårägare förbereder sig för lamningen, hur de prioriterar arbetet och hur de hittar effektiva arbetssätt som frigör tid till att följa upp djuren.

 Avel för tidseffektiva djur

”Nästa säsong börjar redan ca 1 september”

För att få tid till allt som ska göras i lammingen är det viktigt att tidsåtgången per djur är så liten som möjligt, särskilt i en stor besättning. Vid val av livdjur måste man därför välja ut funktionella djur, alltså tackor som fungerar i lammingen. Bönderna vi intervjuade var noga med att lamm och tackor skulle vara självgående i största möjliga mån. De var noga med att ha tackor som kunde lamma själva och ge lamm som var livskraftiga efter födseln. Tackornas juver måste vara funktionella så att lammen lätt kunde hitta spenarna utan hjälp.

”Och så brukar vi slakta ut de som har helt hopplösa juver. Det är mycket arbete med de dåliga (…) det blir mer arbete med en sådan än med femtio andra som har bra juver.”

Något som lades stor vikt var tackornas mjölkproduktion.

”Ja, det är mjölkproduktionen. Att det är mjölk i dem. Det är väldigt viktigt, särskilt vid lamningen. Det er ingenting som sparar så mycket arbete som att det är gott om mjölk.”

TAcka med diande lamm.
Foto: Helen Björk Averpil


En frisk tacka är en förutsättning

Bönderna i undersökningen var väl medvetna om att det är viktigt med friska djur både för djurvälfärd och för bra produktion, men också för att det sparar tid i lamningen. De olika bönderna hade olika utmaningar, men alla hade särskilda rutiner för att säkerställa att tackorna var friska runt lammingen. Avmaskning (stora leverflundran och rundmask) var en förebyggande åtgärd som många nämnde. Juverinflammation lyftes fram som det största sjukdomsproblemet.

Utfodring av tackorna med grovfoder av bra kvalitet var en grundläggande men viktig åtgärd för att säkerställa att djuren var friska. Några av bönderna tog foderanalys som de använde till foderstatsberäkning. Bönderna var också noga med att ha tackor i rätt hull, tackorna skulle inte vara för magra. Det var vanligt att dela djuren i grupper efter antal lamm, ålder och ev. hull. Någon grupperade också tackorna efter  lammingsdatum. En annan åtgärd för att säkerställa friska djur var att ge hö för att skapa en gynsam våmflora.

”Efter att de har fått grovfoder och kraftfoder så går jag och strör över höet på foderbordet.”

Många av bönderna använde tiden vid utfodring till att kontrollera att djuren var friska.

”För när kraftfodret tilldelas – de som inte kommer fram, de är inte friska.”

Hjälp i lamningen

Det var bara en bonde som inte hade någon hjälp i lammingen, i övrigt täckte familj och /eller lejd arbetskraft upp vid arbetstoppen i lamningen. För de som var flera i lammingen var fördelning och prioritering av arbetsuppgifter viktigt. Det är viktigt att alla vet vilka uppgifter de har. Detta gör arbetet mer effektivt för alla. Tillsynen av djuren ville bönderna ofta ha själva, medan de som hjälpte till kunde stå för t.ex utfodring och flyttning av djur.

Min huvuduppgift, tycker jag, är att övervaka lamningarna och följa upp lamm efter födseln (…) Det är ju ganska krävande

Whiteboard-tavla är bra för att komma ihåg. Foto: Maria Lännevall

I de besättningar där det var flera som jobbade samtidigt var det viktigt att ha system som gör att information blir överlämnad, och att arbetsuppgifter inte blir glömda när någon inte var där. Ett av sätten som detta löstes på var med hjälp av whiteboard-tavlor där bönderna skrev upp viktig information som t ex vilka djur som skulle ha medicin och vilka lamm som behövde stödmatning.

En annan åtgärd för att säkerställa att djuren följdes upp var att använda kom-ihåg-listor. En kom-ihåg-lista är ett enkelt sätt att säkerställa att djuren får rett uppföljning oavsett vem som är i fårhuset.

Foton: Johanna Lagercrantz

System som ger överblick över djuren

I lammingen är det mycket som sker samtidigt, och mycket man ska hålla ordning på. Ska man lyckas är det viktigt att ha en bra överblick över besättningen.

Här är några av åtgärderna de gjorde för att ha en bra överblick:

  • Inte för månge djur i grupperna
    Flera framförde att de ville ha få djur i grupperna för att snabbare kunna få överblick över djuren. I små grupper kan man enklare se vilka lamm som hör tillvilken tacka och se att alla får tillräckligt med mjölk. Det påpekades också att får är ett ”familjegruppsdjur” som trivs bäst i mindre grupper.
  • Märking som ger en snabb visuell överblick
    Bönderna hade olika system som gjorde att de snabbt kunde få överblick över vilka lamm som hörde till vilken tacka.

- Sprayfärg:
I lammingen är vi väldigt noga med att koda lammen. Vi sprayar lammen och tackorna med siffror... då får vi väldigt bra överblick när vi blandar dem i större grupper”

- Strips på öronmärkena:
Färgen på stripset i örat visar vilken grupp lamm och tacka hör hemma i.

Foto: Jon Lilleslett
  • Strategisk placering av sjuka djur
    Var du placeerer djuren i fårhuset påverkar hur mycket tilllsyn de får. Därför är det viktigt att placere de tackor som behöver extra tillsyn närmast. En av bönderna placerade sjuka tackor så att det blev naturligt att se till dem flera gånger per dag.

 ”Det är dessa problemtackor som du måste ge lite extra tillsyn. De måste man placera strategistk så att man ser dem många gånger under dagen, så att de inte står i det innersta hörnet. För då blir de bortglömda.”

 

Effektivt arbete frigör tid till djuren

För att hinna så mycket som möjligt minimerade bönderna tid för arbetsuppgifter som utfodring, flytting av djur, märking av lamm osv. För några var mekanisering ett sätt att lösa tidsbristen på. Av de som hade byggt nya fårhus var det månge som hade valt mekaniserade utfodringsssystem för att minska tidsåtgången.

Att se till att alla lamm får råmjölk är mycket viktigt men kan ta mycket tid. Bönderna hade olika sätt att lösa detta på. En av bönderna hade köpt mjölkepump och mjölkade alla tackorna och gav lammen första målet med flaska. Flera andra värderade risken för att ett enskilt lamm skulle få för lite råmjölk utifrån kullstorlek och tackans mjölkproduktion, och mjölkade ut och  gav råmjölk där det behövdes. Även om det er bråttom i lammingen  prioriterade alla bönderna att övervaka att lammen diade. Halm i lammingsboxen var det många som lyfte fram som en åtgärd för god miljö för lammen.

Flera av bönderna hade åtgärder för att effektivisera sortering och flytting av djur. Genom att sortere före eller vid lamming undvek man att det gick extra tid till sortering vid betessläpp.

Det är såna saker jag tänker på lite i förväg, hur jag ska placera tackorna före lammingen för att få minsta möjliga flytting av djur. (…) Då brukar jag ha de som ska på det ena betet i den gruppen, och de andra i den gruppen. Så när tiden kommer och de ska släppps ut behöver du inte sortera innan de ska släppas ut. (…).”

God prognos vid tidig behandling

När det gäller sjukdom var de noga med att försöka upptäcka sjuka djur tidigt och i de fallen hade de bra erfarenheter med att få tackorna friska. De flesta sa att de var snabba med att ringa veterinär när de bedömde att prognosen var god.

 

Tacka med juverinflammation. Foto: Linnea Lindhe


”Det är ju viktigt att se det så tidigt att man kan göra något.
Ju tidigare du gör något, desto större chans att fåren tillfrisknar”

Kunskap och erfarenhet gör att man mer effektivt kan avgöra hur djurens prognos är. Flera ansåg att de djur som man inte kunde rädda skulle man inte lägga ned tid på. Lika viktigt var det att de med dålig prognos avlivades tidigt.

Men det är väl klart att det tänker jag kanske lite på att nu när jag kan lite mer om olika symptom, så kanske jag avlivar djur som jag inte ser att det finns hopp för lite fortare. Jag gör nog det. För man kan liksom inte bara ha sjuka djur liggandes och inte ge dem vård. Då är det bättre att avliva dem. Det är en plikt”.

Övning ger färdighet

Bönderna vi intervjuade var tydliga med att de hade blivit mycket bättre på att hantera lammingen med åren. De var uppriktig interesserade i det de gjorde och de sökte ständigt efter ny kunskap och nya sätt att lösa utmaningarna på.

"Det är det att lösa lammingen som är utmaningen och att det är kvar ordentligt med lamm till slut och att de växer bra.Då gäller det att finslipa sina egna rutiner och inte minst att bli duktigare på att ta in hjälp".

Bild på scanning

Kom ihåg!

Meddela oss om du byter mailadress, så att du får nyhetsbrev, inbjudan till kurser med mera! Meddela den nya mailadressen, namn och SE-nr till ingrid.eriksson@gardochdjurhalsan.se

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.