Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Skattenyheter från Finansdepartementet och Skatteverket, artiklar och rättsfall

Måndagen 4/9 2017

Skattenyheter maj till augusti 2017

I detta nyhetsbrev kommer vi att redogöra för skattenyheter från Finansdepartementet och Skatteverket under maj t.o.m. augusti.

Vi kommer inte, som i tidigare fall, redogöra för alla domar i Högsta Förvaltningsdomstolen och Skatterättsnämnden. Denna redogörelse kan återkomma i framtiden. Vi hänvisar emellertid till vår blogg, skatter.se, där vi har ett s.k. RSS flöde av alla domar från Högsta Förvaltningsdomstolen och Skatterättsnämnden.

Dock, så kommer vi att redogöra för ett rättsfall som vi finner särskilt intressant. I detta nyhetsbrev har vi valt HFD 2017 ref. 17 som Högsta Förvaltningsdomstolen meddelade den 31 mars 2017.

Vi kommer även i detta nyhetsbrev att gå in på ett mycket intressant skatterättsligt område - skönsbeskattning. Se artikel längre ner i nyhetsbrevet. I nästa nyhetsbrev som kommer under hösten ska vi mer ingående diskutera bevisningen i skattemål.

Finansdepartementet

Uppgifter om utnyttjande av vissa personaloptioner på individnivå i arbetsgivardeklarationen - I lagrådsremissen föreslås bl.a. att uppgifter om utnyttjande av sådana personaloptioner som inte ska förmånsbeskattas i vissa fall ska lämnas på individnivå i arbetsgivardeklarationen i stället för i en kontrolluppgift.

Läs mer här

Höjt transporttillägg samt deklarationstidpunkten för mervärdesskatt i vissa fall - Nivån för transporttillägg höjs från 20 procent till 40 procent av de punktskatter som belöper på eller kan antas belöpa på de varor där aktuella bestämmelser inte har iakttagits

Läs mer här

Redovisningsskyldighetens inträde samt vissa andra förfarandefrågor på punktskatteområdet 

Läs mer här

Sänkt mervärdesskatt på förevisning av naturområden - I lagrådsremissen föreslås att mervärdesskatten på förevisning av
naturområden sänks från 25 procent till 6 procent.

Läs mer här

Vissa inkomstbeskattningsfrågor - I lagrådsremissen föreslås bland annat att bestämmelserna om avyttringstidpunkt ändras och att vad som sägs om värdepapper som har getts ut av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening även ska gälla för värdepapper som har getts ut av motsvarande utländska företag.

Läs mer här

Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon - I lagrådsremissen föreslås införandet av ett s.k. bonus–malus-system. Ett bonus–malus-system är ett system där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt.

Läs mer här

Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser

Läs mer här

Sänkt skatt för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning

Läs mer här

Ändrad beräkning av bilförmån - I lagrådsremissen föreslås vissa justeringar i bestämmelserna om
beräkning av bilförmånsvärdet med anledning av att det föreslås införas ett nytt s.k. bonus–malus-system.

Läs mer här

Utvidgat växa-stöd för den först anställda – sänkta arbetsgivaravgifter för aktiebolag och handelsbolag - I lagrådsremissen föreslås att tillämpningsområdet för reglerna om sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare som anställer en första person (växa-stöd) utvidgas till att också omfatta aktiebolag och
handelsbolag.

Läs mer här

Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg - I lagrådsremissen föreslås ändringar i mervärdesskattelagen i fråga om
undantag från skatteplikt för vissa fartyg.

Läs mer här

Aktivitetsgrad i fondförvaltning - I denna promemoria föreslås att det ska införas ett krav på fondbolag och AIF-förvaltare att lämna information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen.

Läs mer här

Protokoll om ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Kina - Ett protokoll om ändring i 1986 års avtal mellan Sverige och Kina för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst, såsom ändrat 1999, har undertecknats den 5 juni 2017.

Läs mer här

Sverige undertecknar multilateral konvention om skatteavtal - Sverige har undertecknat en multilateral konvention för att implementera skatteavtalsrelaterade åtgärder från G20 och OECD:s projekt för att motverka erosion av skattebasen och vinstförflyttningar (BEPS-projektet). 

Läs mer här

Skatt på flygresor - I lagrådsremissen föreslås att det införs en punktskatt på flygresor. Skatten har utformats som en skatt på kommersiella flygresor som ska betalas för passagerare som reser från en flygplats i Sverige i ett flygplan som är godkänt för fler än tio passagerare.

Läs mer här

 

Nya skatteregler för företagssektorn - I promemorian föreslås i huvudsak att

  • en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn införs i första hand som en EBIT-regel (avdragsutrymmet uppgår till 35 procent av EBIT) och i andra hand som en EBITDA-regel (avdragsutrymmet uppgår till 25 procent av EBITDA), i kombination med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten (från 22 procent till 20 procent),
  • avdragsförbud för ränta vid vissa gränsöverskridande situationer (hybridregler) införs,
  • reglerna om begränsning av ränteavdrag för vissa interna lån (de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna) ges ett snävare tillämpningsområde,
  • skatteregler om finansiella leasingavtal införs, och
  • reglerna om värdeminskningsavdrag avseende hyreshus ändras på så sätt att, utöver ordinarie avdrag för värdeminskning, 10 procent av utgifterna får dras av inom en femårsperiod från det att hyreshuset färdigställs (primäravdrag).

Läs mer här

En effektivare flytträtt för pensionssparare - Finansdepartementet presenterar förslag för att förbättra konsumenternas möjligheter att påverka den egna pensionen. En promemoria remitteras med förslag till lagändringar som syftar till att effektivisera möjligheterna att flytta pensionssparande.

Läs mer här

En effektivare flytträtt av försäkringssparande - I promemorian föreslås lagändringar som syftar till att effektivisera möjligheterna att återköpa och flytta livförsäkringar.

Läs mer här

Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen - I lagrådsremissen föreslås att den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i
inkomstskattelagen justeras. Förslaget innebär att vid en
bedömning av om alla verksamma delägare ska anses som en enda delägare – och företaget därmed ska anses vara ett fåmansföretag – ska hänsyn även tas till delägares eller någon närståendes verksamhet, dels i
det företag som äger företaget som prövningen avser, dels i ett annat företag som ägs av det förstnämnda företaget.

Läs mer här

Förändringar avseende tre remitterade skatteförslag - Regeringen presenterade den 26 augusti, förändringar avseende tidigare remitterade förslag om skatt på flygresor, förändringar av 3:12-reglerna samt skiktgränserna.

Vad gäller förändringar av 3:12-reglerna och skiktgränserna kommer regeringen, i samarbete med Vänsterpartiet, inte lägga fram de remitterade förslagen.

Vad gäller förslaget om skatt på flygresor föreslår regeringen förändringar i förhållande till lagrådsremissen på följande sätt: Skattenivåerna har sänkts från 80, 280 respektive 430 kronor till 60, 250 respektive 400 kronor. Regeringen kommer vidare att säkerställa att eventuella ökade driftsunderskott för lokala/regionala flygplatser som följer av skatten kan kompenseras

Läs mer här

Förslag om avskaffad reklamskatt - Regeringen avser att föreslå att reklamskatten för annonser i periodiska publikationer, det som brukar kallas dagspress, avskaffas nästa år. Ett 30-tal större och medelstora dagstidningar runtom i landet slipper därmed hantera reklamskatt.

Läs mer här


Skatteverket

Nytt sätt att redovisa arbetsgivardeklaration nästa år

Nya regler för arbetsgivardeklarationer införs med start nästa år. Alla arbetsgivare ska då månadsvis redovisa utbetalda löner och avdragen skatt separat för varje anställd.

Läs mer här


Högsta Förvaltningsdomstolen

HFD 2017 ref. 17

Kort sammanfattning

Kapitalvinst vid ett dotterbolags avyttring av teckningsoptioner utgivna av moderbolaget, vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad, är skattepliktig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Sakomständigheter och bakgrund

Catella AB (publikt bolag) äger samtliga aktier i Aveca AB. Aktierna i Catella ligger på First North Premier börsen som inte är en reglerad marknad.

Nyckelpersoner får delta i ett incitamentsprogram där de får möjlighet till att köpa s.k. teckningsoptioner i Catella. År 2014 emitterade Catella teckningsoptioner som förvärvades av Aveca.

Kapitalvinst som uppkommer då ett publikt aktiebolag – vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad – avyttrar egna aktier ska, enligt 48 kap. 6 a § inkomstskattelagen (1999:1229), inte tas upp till beskattning.

Aveca AB ville i ansökan om förhandsbesked få klarlagt om bolaget ska ta upp kapitalvinst vid avyttring av teckningsoptionerna.

Skatterättsnämnden fann att kapitalvinst vid Aveca AB:s avyttring av teckningsoptioner inom ramen för incitamentsprogrammet inte är skattefri för bolaget. Detta då aktierna i Catella AB inte är upptagna till handel på en reglerad marknad och det inte heller i övrigt finns grund för skattefrihet.

HFD:s bedömning

Aktier i Catella AB är inte upptagna till handel på en reglerad marknad. En kapitalvinst vid avyttring av i målet aktuella teckningsoptioner är därför inte undantagen från skatteplikt. I likhet med Skatterättsnämnden finner Högsta förvaltningsdomstolen att Aveca AB ska beskattas för kapitalvinst vid avyttring av optionerna. Förhandsbeskedet ska således fastställas.

Högsta Förvaltningsdomstolen gick djupare in på den rättsliga regleringen i området. Du kan läsa mer om det här: 

Läs mer här

 


Artikel av Skattepunktens medarbetare

Reglerna kring skönsbeskattning – Det här ska du tänka på!

Vad händer i de fall där du inte lämnar in din deklaration till Skatteverket överhuvudtaget eller om deklarationen är behäftad med omfattande brister?

I det svenska skattesystemet finns det en möjlighet att beskatta de skattskyldiga skönsmässigt. I korthet så är skönsbeskattning en metod för Skatteverket att besluta om slutlig skatt då den skattskyldige inte inkommit med en deklaration eller då underlaget är så pass bristfälligt att skatten inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 

Skönsbeskattning är ett medel för att kunna beskatta den skattskyldige på ett så riktigt sätt som möjligt. Men vad utgör en objektiv måttstock i det enskilda fallet? 

Reglerna om skönsbeskattning återfinns i 57 kap skatteförfarandelagen. Där står det följande: ”Har en fysisk eller juridisk person som är skyldig att lämna deklaration inte gjort det, eller är underlaget så pass bristfälligt att underlaget för skatten inte kan beräknas tillförlitligt så ska skatten beslutas till vad som är skäligt.” Således ska först prövas om deklarationen är så bristfällig att skatten inte tillförlitligt kan beräknas. Om förutsättningarna för detta föreligger prövas skäligheten eller storleken på den skatt som skönsmässigt ska påföras.

Det finns ingen vidare vägledning i lagstiftningen om vad som anses vara skäligt. Skälighetsbedömningen får därför göras av Skatteverket och genom domstolspraxis. Men vad har Skatteverket för utredningsmetoder vid en skälighetsbedömning, dvs. vad ligger till grund för deras uppskattning om vad de anser vara skäligt? Det redovisar vi nedan under rubrikerna ”mål om oredovisade löner” och ”mål om oredovisade intäkter”. 

Först skall dock framhållas att en deklaration måste lämnas in, annars kan skönsbeskattning ske bara av den anledningen, vilket är en s.k. formell brist. För att en deklaration ska anses vara inlämnad så ska tre krav vara uppfyllda. Den ska vara inlämnad på fastställt formulär, den ska vara undertecknad av den uppgiftsskyldige eller behörig ställföreträdare och den måste innehålla någon sifferuppgift till ledning för beskattningen. Obs! Den vanligaste situationen när skönsbeskattning blir aktuellt är när den som är skyldig att lämna deklaration inte gör det.

Det ska ytterligare påpekas att Skatteverket är skyldiga att se till att ärenden blir så pass utredda som dess beskaffenhet kräver, att den enskilde får yttra sig innan beslutet fattas och att beslutet motiveras, vilket utgör allmänna förvaltningsrättsliga grundsatser. Andra principer som ska beaktas kallas för proportionalitetsprincipen, legalitetsprincipen och likabehandlingsprincipen, principer som vi dock inte utvecklar i denna artikel.

Mål om oredovisade löner

För att säkerställa bevisen vid skönstaxeringsmål använder Skatteverket en rad metoder. I just mål om oredovisade löner är det vanligt att Skatteverket fokuserar på att skaffa fram bevis genom följande förfaranden: 

1. Kontrollbesök

Vid kontrollbesök av verksamhetslokalen kontrollerar Skatteverket personalliggaren och även hur många personer som är verksamma i rörelsen. 

2. Personalliggare

I mål om oredovisade löner är personalliggaren ett vanligt bevismedel. I personalliggaren ska antecknas alla de personer som är verksamma i näringsverksamheten, även de som arbetar oavlönat.

3. Övriga bevismedel

Därutöver förekommer att Skatteverket vid den begränsade revisionen kontrollerar anställningsavtal och lönespecifikationer, som därför kan aktualiseras som bevismedel. Utöver detta förekommer som bevismedel den skattskyldiges egna uppgifter lämnade vid besök, uppgifter på meny eller hemsida om öppettider och deklarationsuppgifter för den skattskyldige eller anställda.

Mål om oredovisade intäkter

I skönstaxeringsmål skaffar Skatteverket ofta fram bevis genom något eller några av följande förfaranden: 

1. Kassaregister

Det förekommer olika sorters bevissituationer och argumentationer angående kassaregister. Generellt kan sägas att manipulerade filer jämförs med icke manipulerade, varvid man anser att slutsatser kan dras om oredovisad intäkt.

2. Bruttovinstkalkyl

I en bruttovinstberäkning eller en bruttovinstjämförelse jämförs den i deklarationen redovisade bruttovinsten för rörelsen med en för branschen normal bruttovinst. Det förekommer också att Skatteverket räknar ut en bruttovinst utan ledning av bokföringen. Detta sker då med stöd av kontroll av ingående lager och antaganden om t.ex. mängden kebabkött på en maträtt. Om den skattskyldiges bruttovinst understiger det normala för branschen anses det tala för oredovisade intäkter.

3. Kontantberäkning

I en kontantberäkning utgår man från den skattskyldiges kontanta inkomster och utgifter samt förmögenhetsförändringar under beskattningsåret för att komma fram till den summa av kontanta medel som den skattskyldige haft till sitt förfogande under året. Om kontantberäkningen utvisar ett kontantunderskott anses detta tala för oredovisade intäkter i den näringsverksamhet företrädaren driver samt att företrädaren haft oredovisade inkomster.

4. Bristfälliga räkenskaper m.m.

Om företrädaren för rörelsen inte iakttagit alla olika regler för att dokumentera rörelsens affärshändelser, t.ex. att iaktta bokföringsskyldighet, dokumentationsskyldighet eller deklarationsskyldighet, kan detta aktualisera skönsbeskattning. Bristfälligt iakttagande av sådana regler anses kunna tala för oredovisade intäkter, "en ståndpunkt som dock kan problematiseras och ifrågasättas".

5. Kundräkning

Kundräkning innebär att utredningsinstansen - Skatteverket, polismän på uppdrag av Skatteverket eller inom ramen för förundersökning, eller kommunen vid alkoholtillsyn - iakttar t.ex. en restaurang och räknar antalet betalande kunder.

6. Provköp

Provköp innebär att utredaren köper en måltid eller dryck på restaurangen för att se om kvitto erbjuds. Om kvitto inte erbjuds anses det kunna tala för oredovisade intäkter.

7. Kassainventering

Kassainventering är en kontroll av den faktiska kassabehållningen. Denna undersökning görs alltså på plats i rörelsen. Kassabehållningen stäms därefter av mot den bokförda kassan och/eller utdrag från kassaregistret.

8. Påläggskalkyl m.m.

En s.k. påläggskalkyl kan ske på olika sätt, men i regel krävs en lagerinventering för att kalkylen ska vara meningsfull. Man tittar på företagets bokförda fakturor. Totalsumman för inköpen beräknas och därefter kan ett rimligt pålägg för försäljningsvinst ske.

Vad krävs för att avvika från deklarationen? 

En deklaration har ett betydande bevisvärde därför att uppgifterna i den lämnas under straffansvar. Om man utgår från detta så krävs bevisning med högt bevisvärde för att omkullkasta en deklaration.

Gällande användande av en s.k. bruttovinstkalkyl kan följande utdrag ur slutsatserna i målet RÅ 1995 ref. 31 särskilt anmärkas: 

1. Det är inte möjligt att generellt uttala vilket bevisvärde som bör tillmätas en bruttovinstberäkning.

2. Metoden är normalt behäftad med ”betydande osäkerhetsmoment”.

3. Bruttovinstkalkylen ska ställas mot den skattskyldiges förklaringar och övriga föreliggande omständigheter.

En författare har lämnat nedan citerade kommentar gällande bruttovinstkalkyl i detta rättsfall: ”Den praktiska betydelsen av avgörandet anses vara den att en bruttovinstkalkyl är tillräckligt bevis för att avvika från deklaration. I målet var det dock fråga om, enligt Skatteverkets uppfattning, kraftig differens från normal bruttovinst. Om avvikelse kan ske med stöd av en bruttovinstkalkyl som utvisar endast en marginell avvikelse från det normala får anses vara oklart. Troligtvis kan det inte ske. Slutligen bör erinras att den enskilde lämnade sådana förklaringar till bruttovinstkalkylen som medförde att skönsbeskattning inte skedde.”

Gällande användande av en kontantberäkning kan man enligt mål i Högsta Förvaltningsdomstolen dra samma slutsatser som vid användande av bruttovinstkalkyl: 

1. Metoden är normalt behäftad med ”betydande osäkerhetsmoment”.

2. Kontantberäkningen ska ställas mot den skattskyldiges förklaringar. I ett sådant fall får de förklaringar som den skattskyldige lämnat angående sina levnadsförhållanden och ekonomiska situation tillmätas betydelse.

Skönsbeskattning kan också ske med stöd av reglerna om efterbeskattning 

Skönsmässigt bestämd skatt i avvikelse från deklaration kan också ske med stöd av reglerna om efterbeskattning. Det krävs att Skatteverket bevisar att den skattskyldige har lämnat oriktig uppgift för att efterbeskattning ska kunna ske. 

Den närmare innebörden av vad som utgör oriktig uppgift vid skönsmässigt bestämd skatt får dock anses vara en svår fråga att avgöra! Utifrån ett rättsfall från Högsta Förvaltningsdomstolen kan man dra följande slutsatser: 

1. Det är inte tillräckligt att deklaration eller bokföring är bristfällig, utan i regel krävs att Skatteverket styrker förekomst av oriktig uppgift.

2. Med oriktig uppgift synes avses ”ett konkret belopp av någon betydelse”.

3. Även om oriktig uppgift beträffande ett konkret belopp inte visats föreligga har dock förutsättning för skönsmässig eftertaxering ansetts föreligga om det av utredningen framgått att deklarerade inkomster väsentligt understigit de verkliga inkomsterna.

Ett känt mål där bruttovinstberäkningen användes

Scenariot i rättsfallet var följande: Skatteverket gjorde beräkningar genom att räkna diverse inköp som näringsidkaren gjort och på olika sätt jämföra dessa. Exempelvis har Skatteverket räknat inköpta pizzakartonger och jämfört det med hur många kartonger som funnits på lagret för att se om uppgifterna angående hur många pizzor som sålts stämmer överens med lagret med kartonger. 

Mannen i fallet hade redovisat en bruttovinst på 39 % vilket Skatteverket ansåg avvika väsentligt från en ”normal” pizzeria. Skatteverket framförde att det nyckeltal som tagits fram av Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare var 63,2 % för restauranger med låg omsättning. För pizzerior beräknades bruttovinsten vara mellan 65-70 %. Domstolen meddelade att bruttovinstberäkningar inte är utan osäkerhetsmoment vilket måste beaktas i bevisvärderingen. Eftersom resultatet väsentligen avvek från normen utan att någon rimlig förklaring till varför presenterats så var förutsättningarna för skönsbeskattning uppfyllda.

Utifrån detta rättsfall kan man konstatera att det räcker att Skatteverket framför utredning som visar att den skattskyldiges resultat väsentligen avviker från branschnormen för att skönsbeskattning ska få ske i kombination med att det föreligger bokföringsmässiga brister.

Avslutande kommentar

Gällande de olika bevismedlen som redovisades ovan skall det anmärkas att det finns olika saker att tänka på vid dess tillämpning som vi inte har nämnt i denna artikel. Syftet med denna artikel i det avseendet var enbart att kort exemplifiera olika typer av bevismedel. 

Men det kan påpekas att har Skatteverket använt någon typ av bevismedel mot Dig, så förtjänar det att utredas i detalj utifrån olika perspektiv om Skatteverkets tillämpning kan ifrågasättas med stöd av praxis, bokföring eller logiska felslut. Möjligheterna till att bestrida skönsbeskattning och Skatteverkets tillämpning av ett bevismedel kan vara många i det enskilda fallet.

Skulle Du skönsbeskattas ska du därför omedelbart ta kontakt med en skattejurist som kan hjälpa dig i ämnet. Skattejuristerna på Skattepunkten AB har omfattande erfarenhet av bevisföringsmetoder och bevisvärdering!

Den här artikeln har delvis fått sin inspiration från Wolters kluwer/Zeteo databasen.

 


Läs vårt RSS flöde regelbundet, klicka här 

Kontakt

Har ni frågor, tveka inte att höra av er.

Ni kan nå oss på 031-711 20 70,

vard. 8-17.00

Ni kan även skicka ett mejl genom vårt

Kontaktformulär

Vill ni registrera er som kund i ett skatteärende gör ni det här:

Kundregistrering

Adress

Korsgatan 3

411 16 Göteborg

Org. nr. 556624-4876

Hemsida: www.skattepunkten.se

Blogg om de senaste skattenyheterna och

diskussionsforum: www.skatter.se

I vårt forum kan ni utan kostnad med vissa begränsningar få svar på skattejuridiska frågor från meriterade skattejurister.

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.