Göteborg den 26 juni 2017

Hej ##firstname##!

 

Problem, politiker? Ring en ingenjör!

Tongångarna går allt oftare i dur. Mycket tyder på att ökningen av utsläppen av växthusgaser nu planar ut. De har kanske, till och med, börjat minska (SR P1, Klotet, 14 juni).

 

Förklaringen är både teknisk och ekonomisk.

 

I stora delar av världen blir solenergi snabbt allt billigare.  Kol och olja är inte längre alltid billigast. Dessutom skapar de växande miljöproblemen i länder som Kina ett politiskt och kommersiellt tryck. Människor som inte längre kan andas obehindrat kräver förstås förändringar. Och, nu är de alltså möjliga.

 

Givetvis har detta inte skett av en slump. Kina gjorde stora satsningar på teknisk utveckling i förnyelsebar energi redan för tio år sedan. Den sprids numera snabbt och blir därmed också snabbt allt billigare. Vilket gör den allt attraktivare. Därmed skapas en god cirkel som resulterar i fortsatt sjunkande priser. Solen förväntas vara den helt dominerande energikällan 2040. Byggandet av 140 nya kolkraftverk i Kina avbröts nyligen, som en följd av detta.

 

Kina blir snabbt en allt tyngre aktör i Afrika. Där ställer regeringarna krav på att Kina baserar produktionen på ren energi. Svaret är ofta vattenkraft.

 

Det finns fler goda nyheter: Priset på batterier till elbilar sjunker också snabbt. 2007 var priset 8.600 kronor per kWh. 2020 förväntas de ha sjunkit till minst 1.300 kronor per kWh. Oron för att batterierna inte skall hålla så länge verkar också komma på skam. Mycket tyder på att de kommer att hålla i 20 år.

 

Vad är slutsatsen? Jo, att politiker inte skall utgå från dagens teknik när de utformar sin politik utan från morgondagens. Och, att de skall ta för vana att ringa en ingenjör när något inte fungerar.


Smartare underhållsupphandlingar hos Öresundsbron

Sustainability Circles arbetsgrupp Att köpa underhåll arbetar med att skapa långsiktigt hållbara partnerskap vid outsourcing av underhåll. Under den senaste månaden har vi på staben undersökt vilka frågeställningar gruppen vill fokusera på och arbeta djupare med. Och en fråga som lyfts fram är; hur skapar vi underhållsavtal som ger incitament till kompetens- och teknikutveckling?

Och just denna frågeställning diskuterade Öresundsbrons anläggningsdirektör Bengt Hegart på Sustainability Circle Meeting nu i maj. Därför bad vi Bengt att förklara djupare hur Öresundsbrons upphandlingsstrategier ser ut.

 

Öresundsbron invigdes år 2000 och skall hålla i minst 100 år. Underhållet av bron är därför helt fundamentalt. Kompetensutveckling är en viktig beståndsdel i en långsiktig och hållbar underhållsverksamhet.

 

Bengt, kan du beskriva för oss vad smarta underhållsupphandlingar innebär för Öresundsbron?

Absolut! Öresundsbrons upphandling består av tre nyckelord; funktionsupphandling, incitament och kompetens.

Den första aspekten, funktionsupphandling, innebär att vi beskriver vad vi vill uppnå, inte vad som behöver utföras. Alltså vi vill ha en ”God middag. Vi ger dig inte bara en lista på ingredienser.” Det är ett förtroendegivande sätt att upphandla underhåll, där vi lägger mycket fokus på hur leverantören arbetar.

 

Bengt fortsätter, ett avtal med kort kontraktstid, ger inte motivation till leverntör att investera i kompetens jämfört med ett avtal med lång kontraktstid. Vi vill att leverantören vågar satsa på oss.

Dessutom försöker vi att skapa avtal som sträcker sig över flera kompetensområden, tex. gröna ytor, belysning och el. Det skapar ett bättre samarbete och samordningen mellan underhållsområdena.  Vi har en lång ”fabrik”, därför blir det dyrt och ineffektivt om vi inte har en väl samordnad underhållsavdelning.

 

Det andra nyckelområdet för oss är incitament. Om underhållsleverantören bidrar till att bron utvecklas, måste det även betalas ut för dem. Det är viktigt att både vi och leverantören kan tjäna pengar på att utveckla verksamheten.

 

Incitament kan utformas på olika sätt. Tidigare såg incitamentet ut som en förslagslåda. Om leverantören lämnar ett förslag på en utvecklingsåtgärd fick de första årets halva vinst på besparingen. Men året efter gick de tillbaka till samma utbetalning som tidigare. Eftersom åtgärden bidragit till att minska underhållsfrekvensen tappar de även arbetstimmar, så i slutändan blev förslaget en förlust för leverantören. Därför fick vi inte in några förbättringsförslag. Men idag köper vi in underhåll på fast pris. Så om leverantören kommer med förslag får de behålla fastpriset i tre år. De hjälper både dem att sänka kostnaderna och våga göra en investering i kompetens och samtidigt får vi en utveckling av bron.

Vi har även kvar den gamla ”förslagslådan” men på ett annat sätt. Om leverantören ger förslag på förbättringar som ligger utanför kontraktet får de halva vinsten av besparingen ifrån det första året. Vilket ger leverantören förbättringsförslag som ett businesscase. 

Vi har också andra typer av incitament.

Vi kan sätta bonus på konkreta nyckeltal, tex. om leveransprecisionen idag är 70%, då kan vi sätta ett mål på 80% till nästa år. Om leverantören uppnår målet får de en bonus.

Det fjärde incitamentet är en helt subjektiv del. Det finns saker i ett partnerskap som inte är mätbart. Till exempel; samarbetsvilja, kvalitet, underhållsutveckling eller arbetsmiljöfaktorer. Dessa områden är svåra att mäta men de kan alla upplevas. Då sätter vi upp ett nyckeltal i början av året och bedömer hur väl faktorn har uppfyllts i slutet av året och om det i så fall är värt en bonus. Vi kan använda det som incitamentet för att få en förbättring. Om vi upplever ett område som oroligt, kan vi välja att sätta ett förbättringsmål på just det.

 

Vad har du för rekommendationer till andra företag som arbetar med att upphandla underhåll?

 

Jag tycker att företag ska testa att skapa incitament till utveckling, då priset för ett misslyckande är väldigt lågt. Och en typ av misslyckande är att inte betala ut någon bonus alls. Ibland kan man snubbla över sin egen iver att få ner kostnaderna. Men man ska inte heller lägga ribban på en alldeles för låg nivå. Incitamentet måste vara rätt satta för att få en utveckling. Jag är kritisk till incitamentsystem som inte delas ut, det är ett misslyckande. Så varför inte testa, det är en win-win situation för både brukare och leverantör!

 


Välkommen Arla!

 

Vi vill välkomna Arla Foods mejeri i Götene som nya huvudmän till Sustsinability Circle. Arla Foods kommer att vara en stor tillgång och förstärka arbetet inom nätverket.


Kalendarium 2017

Workshops/Nätverksaktiviteter

Smart Maintenance Strategies

  • 6 september - Värd Valmet
  • 22 november - Värd Chalmers

 

Arbetsgruppen, Säkerhet och Hälsa

  • 19 september - Värd Chalmers
  • 7 december - Värd Valmet

 

Arbetsgruppen, Att Köpa Underhåll

  • 7 februari - Värd Enerco och Sandvik

Konferenser

På Sustainability Circle Meetings samlas vi kring konkreta case som visar hur långt Smart Maintenance kommit just nu. Konferensen är dessutom ett viktigt tillfälle för oss alla att nätverka med likasinnade.

Under 2017 har vi följande datum att se fram emot:

  • Sustainability Circle Meeting: 11 oktober, i Stockholm
  • Sustainability Circle Meeting: 14 december, i Lund

Medlemmar


linkedinfacebookyoutube