Nyhetsbrev med senaste nytt.
Vi rekommenderar att du läser det i webbläsaren! Se det i din webbläsare!

NYHETSBREV 4/2017

Välkommen till det fjärde nyhetsbrevet i år från Gård & Djurhälsan FÅR!


Kurskalender

Seminkurs för fårägare 2017-08-24
Göran Danefur, Vetlanda

Klövkurs för fårägare2017-09-20
Jällagymnasiet, Uppsala

Klövkurs för fårklippare 2017-10-25
Jällagymnasiet, Uppsala

Klövkurs för fårklippare 2017-11-02
Bollerup naturbruksgymnasium, Tomelilla


Läs mer om kurserna och hur du anmäler dig här!

Skydda din besättning mot fotröta

Största risken att få in fotröta i sin besättning är via inköp av djur.

  • Undersök klövarna
  • Begär djurägarförsäkran
  • Fotbada i karantän när du köper djur

Nu finns årets djurägarförsäkran att ladda ned:

Djurägarförsäkran fotröta Livdjur 2017

Djurägarförsäkran fotröta Baggauktion 2017

Lunginflammation hos svenska får

Problem med hostande får förekommer i en del besättningar.

Provtagning för att ta reda på vad som orsakar lunginflammationen är problematisk på levande lamm och resultaten är osäkra. I ett examensarbete vid SLU har lammlungor med lunginflammation samlats in från slakterier och undersökts närmare. Projektet har till största delen finansierats av Svarm Pat.

Läs om resultaten i projektet här!

Nya rekommendationer för riksbedömningarna

Grundtanken vid riksbedömning är att djur som visas ska vara friska och komma från friska besättningar. Det är också viktigt att se hur djuren rör sig för att benställningar ska kunna bedömas. Särskilda åtgärder bör vidtas för att förhindra smitta mellan besättningarna.

När det gäller fotröta bör djur med F-status bedömas först under dagen, därefter övriga och sist besättningar som sanerat mot fotröta under året. Läs mer här!

Vad ska man tänka på när man betar får och nöt på samma bete?

Växelbetning av får och nötkreatur är ett bra sätt att sänka parasitsmittan i betet och därigenom i de betande djuren. Det finns dock några saker som man behöver tänka på.

Läs mer här!

Bild på scanning

Med fokus på: Bete och parasiter

Titti Strömne, Lammrådgivare och projektledare för Gård & Djurhälsan

Under maj månad genomfördes fem s.k. Fokusträffar med tema parasiter och bete. Våren var ”ryckig” i år men det delvis småkalla vädret hindrade inte ca 150 personer att delta på träffarna som genomfördes av Gård & Djurhälsan från Klippan i söder till Sundsvall i norr. Deltagarna verkade uppskatta upplägget med gårdsbesök i kombination med seminarium inom temat.

Gårdarna som medverkade hade olika inriktning; några gårdar med mer fokus på avel, några på köttproduktion och/eller förädling. Den gemensamma nämnaren var i alla fall att gårdarna födde upp lamm på bete, s.k. beteslamm. Alla som har haft får i några år och föder upp beteslamm vet att det kan vara en utmaning att hålla rätt kvalitet på betet och att man måste kunna en hel del om fårens parasiter för att man ska lyckas med lammens tillväxt.

Bete – matcha behov och tillgång

Carl Helander, lammrådgivare på Helander texel, tidigare forskare på SLU, pratade under rubriken Hur man utnyttjar betet optimalt. På bete kan det vara svårare att matcha fårens behov med en avkastning som kan variera mycket över säsong, mellan år (årsmån) och typ av mark (åker- eller naturbete). Ett naturbete kan avkasta allt mellan 1500-6000 kg ts per ha och ett åkermarksbete, eller vallbete som Carl benämnde det, mellan 6-12 000 kg ts per ha och år.


Carl Helander var gårdsvärd på andra fokusträffen, tillika föredragshållare om betesmanagement. Här ses Carl och Katarina Gustafsson, veterinär från Gård & Djurhälsan, som höll i parasitdelen under det seminarium som följde gårdsbesöket på Johannelund.

När ska betet betas?

Det är optimalt att beta när gräset har ca 3 blad. Då är gräsets reserver återställda från ev. tidigare avbetning, samtidigt som inga tidigare blad hunnit vissna. Hur kan man uppskatta mängden bete? Använd en linjal eller gör en markering på stöveln. Rekommendationen är att släppa tackor med lamm vid ca 10 cm beteshöjd om du använder dig av rotationsbete. Avvanda lamm kan ha något högre bete vid insläpp, ca 12 cm, för att de ska få i sig tillräckligt mycket bete i varje tugga. Flytta djuren till nytt bete när de betat ner till ca 5 cm.

Olika betesstrategier

Det finns olika sätt att lägga upp sin betesstrategi för att hålla betet färskt. Ett effektivt sätt att utnyttja betet är s.k. rotationsbete. Carl pratade bl.a. om tre olika intensiteter av rotationsbete, från extensivt till intensivt. Det som skiljer intensiteten är fållstorleken och tiden i fållorna. Den mer intensiva varianten gör att djurtätheten kan öka och djuren erbjuds ett optimalt bete varje dag. Men systemet kräver omfattande stängsling, fler vattenförsörjningsplatser samt resulterar i högre smittryck. Carl menar att man kan öka betesutnyttjandet från 60 % till ca 80  % om man använder sig av intensivt rotationsbete jämfört med extensivt rotationsbete. Stripbete, som är en vanlig metod vid odling av grönfoderväxter som t.ex. foderraps, är en metod där du flyttar staketet lite varje dag så djuren får tillgång till en ny remsa av bete. Arbetsinsatsen blir högre men är ett bra sätt att öka utnyttjandet och ett hygieniskt sätt att utnyttja grönfoderväxter på sensommaren när vallens avkastning minskar.

5 saker du måste göra för att utnyttja betet bäst…

…enligt Carl är:

  • Ha lamm med rätt gener. Gör ett aktivt urval av livdjur. Ha högproduktiva tackor och baggar.
  • Erbjud lammen optimalt bete varje dag.
  • Säkerställ att lammen är friska och växer. Ha en parasitstrategi och väg regelbundet under betessäsong.
  • Uppfyll lammens mineral- och vitaminbehov.
  • God stallutfodring och rätt gruppering både inne och ute.

Fårens parasiter ett kapitel för sig

Veterinärerna från Gård & Djurhälsan gav oss sina bästa tips hur man hanterar betesparasiter – något som alla får har mer eller mindre. Betesparsiter kan orsaka dålig tillväxt på lammen och nedsatt mjölkproduktion hos tackan. Tecken på sjukdom, som diarré eller blodbrist, ses endast vid kraftiga parasitangrepp och här gäller det att som fårägare ligga steget före för att undvika detta. Målet är att hålla parasiterna på en så låg nivå att de inte orsakar nedsatt produktion.

Lammen är känsligast och grupper med lamm på bete betyder större smittryck på betet. Det gäller att utsätta lammen för ett lågt smittryck på betet så de får chansen att långsamt arbeta upp ett immunförsvar mot betesparasiterna. Samtidigt gäller det att förhindra att man får in nya typer av parasiter, uppmanar veterinärerna. Om du måste köpa in livdjur, köp från så få besättningar som möjligt och fråga säljaren om deras ”parasithistorik” i besättningen, var särskilt uppmärksam mot Stora Magmasken och Stora leverflundran. Avmaska i karantän enligt Gård & Djurhälsans rekommendationer (för senaste information rekommenderas ett besök på Gård & Djurhälsans hemsida).

 

 

Den på många håll kyliga och torra våren gav en trög start på betestillväxten. Många har fått tillskottsutfodra på betet.

Hur hanterar men då de parasiter man har?

När man gör sin betesplanering är en bra åtgärd att erbjuda lamm (med eller utan sina mödrar) ett bete där inga får gått året innan. Ett s.k. rent välkomstbete gör att lammen exponeras i långsam takt för betesparasiterna och det minskar risken för produktionssänkningar. Det är optimalt om man kan planera in så att välkomstbetet räcker ca 3-4 veckor.

Om man kan beta återväxt som har ett lågt parasittryck är det mycket lämpligt för avvanda lamm som kan vara mer mottagliga för parasitangrepp. Växelbete med nötkreatur och häst har också god effekt eftersom de olika djurslagen bekämpar varandras parasiter.

Slutligen ta träckprover vid strategiska tidpunkter och avmaska vid behov.

Träckprover – ett riktigt ”skitgöra”

När är det då strategiskt att ta träckprover? Jo, gärna på tackor som lammat före utsläpp på välkomstbete, samt på lamm innan avvänjning är två vanliga tidpunkter som rekommenderas. Men beroende på gårdens parasithistorik och betesplan kan ytterligare provtagningar behövas. Ta prover på 10 % av djuren i den aktuella betesgruppen du vill testa, dock från minst sex individer för att få en så bra bild av parasitläget som möjligt. Om träckproverna visar att avmaskning är nödvändig gäller det att tänka på att ha rätt ingivare, använda rätt dosering (och ej utgånget avmaskningsmedel) samt använda rätt teknik så att avmaskningsmedlet kommer rätt. Sedan får man komma ihåg att avmaskningar aldrig kan kompensera för en bristfällig utfodring. Nedsatta får drabbas mycket hårdare av parasiter.


Den nordligaste träffen genomfördes på Hälla gård, Liden utanför Sundsvall i mitten av maj. Här var vårlammande tackor fortfarande kvar inne på stall i väntan på våren. Sinlagda vinterlammande tackor var dock utsläppta på bete.

Resistens mot avmaskningsmedel

Precis som bakterier kan utveckla resistens (motståndskraft) mot antibiotika kan parasiterna/inälvsmaskarna utveckla resistens mot avmaskningsmedel. Detta möjliggör vi varje gång vi avmaskar. Detta är ett problem som har uppmärksammats i Sverige. Därför är behandlingskontroll i karantän extra viktigt när man köper in djur. Då får du en extra koll så du inte köper in parasiter som är resistenta mot avmaskningsmedel. Veterinärerna på Gård & Djurhälsan poängterar att det finns en större risk vid kontakt med besättningar som importerat djur eftersom detta är ett större problem utomlands.


Sammanfattningsvis vad gäller parasiter är:

  • Parasitsmitta ger i första hand nedsatt produktion – viktigt med träckprover. OBS att 0 EPG (Eggs Per Gram) inte betyder 0 parasiter.
  • Livdjur innebär stor smittrisk – följ karantänsrekommendationer.
  • Begränsa smitta på betet – använd gärna rent välkomstbete, återväxtbete, växelbete.

 

Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla inblandade som deltagit i projektet. Nu hoppas vi att det resulterar i fler svenska lamm vilket är målet med projektet och Handlingsplan Lamm.  

Utvärtes parasiter som kan drabba får på betet

Helena Ekstrand, Fårhälsoveterinär

Fästingar

Sjukdomen Anaplasma (Betesfeber) överförs av fästingar och ger i akutskedet bland annat hög feber och ger nedsatt motståndskraft mot andra infektioner. Den drabbar oftast lamm, men lamm som är yngre än 1-2 veckor verkar ha ett visst skydd och drabbas inte lika lätt. För att förhindra att djuren drabbas av fästingar kan man använda insektsmedel som läggs på huden på ryggen och sprider sig på hudens fettlager och motverkar fästingbett.

Det är på försommaren fram till midsommar samt sensommar-höst som är de största riskperioderna. Anaplasman kan hittas med hjälp av blodprov från det drabbade djuret under sjukdomens akutfas och behandlingen är bredspektrumantibiotika som sätts in av veterinär.

Flugor/fluglarver

Flugor dras till sådant som utsöndrar ammoniak som urin, gödsel, smutsig och fuktig ull och risken för flugangreppen ökar vid varmt och fuktigt väder. Spyflugorna kan lägga ägg vid svansroten på fåren och larverna kläcks efter 8-24 timmar. Larverna kryper sedan ner under svansen och in i ändtarmen och slidöppningen där de bryter ner och äter sig in i vävnaderna under stort lidande för djuret. Fluglarverna utsöndrar dessutom ett gift som direkt påverkar hjärta, lungor och hjärna. Nedbrytningsprodukterna från larvangreppet drar dessutom till sig fler flugor.

Förebygg genom att undvika diarréer på djuren. Om man använder träckprovtagning så rätt avmaskningsrutiner kan hållas, undviker snabba foderbyten och har en bra beteshygien så kan man undvika de flesta diarréer. Klipp fåren runt svans, bakdel och insida bakben för att förhindra att de får smutsig och fuktig ull vilket drar till sig flugorna. Klipp bort ullen ordentligt runt sår och försök att få alla sår att läka så fort som möjligt. Om ett sår har drabbats av fluglarver så kan såret tvättas med utspädd Jodopax och larverna plockas bort för hand. Vid kraftigare sårinfektioner och om fåret blir allmänpåverkat kan en veterinär behöva undersöka och behandla fåret. Förebyggande behandling mot bland annat spyflugor är Spotinor som sätts på huden mellan skulderbladen och som sedan sprids i hudens fettlager. Det ska främst användas förebyggande på oskadad hud. Trätjära kan användas på mindre sår. Det är både avskräckande mot flugorna och är också antiseptiskt vilket gynnar sårläkningen.

 

Svidknott

Svidknotten kan sprida virussjukdomen Schmallenberg. Får som drabbas får endast milda eller inga symptom på sjukdom och de utvecklar även en immunitet mot viruset. Om däremot dräktiga tackor drabbas av viruset i första delen av dräktigheten (månad 0-3) och om de inte sedan tidigare är immuna så är risken stor att fostren blir missbildade eller att tackorna kastar eller resorberar sina foster. Det finns i dagsläget inget vaccin mot Schmallenbergviruset och skydd mot svidknott i form av insektsmedel har en osäker effekt. Knotten finns mellan april och november så ett sätt att minska risken att drabbas av Schmallenberg är att senarelägga betäckningssäsongen till efter att knottsäsongen är över i november.

Har du gillat oss på Facebook?

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.