Nyhetsbrev med senaste nytt.
Vi rekommenderar att du läser det i webbläsaren! Se det i din webbläsare!

NYHETSBREV 3/2017

Välkommen till det tredje nyhetsbrevet i år från Gård & Djurhälsan FÅR!

Fokusträffar för lammproducenter

Fem träffar ordnas på olika platser i landet inom temat parasiter och bete

2 maj:
Elisabeth och Lars Hansson, Bjärhus, KLIPPAN
9 maj: Sophie och Carl Helander, Johannelund, FLOBY
11 maj:Malin Lundqvist Gunnarsson, Östregård, LÅNGASJÖ
16 maj: Jeanette och Thomas Eriksson, Hälla gård, LIDEN
30 maj: Magnus Hålén, Klockarbackens lantbruk, OCKELBO

Träffarna innehåller: Gårdsbesök för att visa goda praktiska exempel och seminariepass ”Lyckas med lamm på bete”. Veterinär och lammrådgivare medverkar.

Läs mer här!

Seminkurs för fårägare!

Torsdag 24 augusti 2017
hos fårägare Göran Danefur, Vetlanda.

Läs mer här!

Klövkurs för fårklippare

25 oktober: Jällagymnaseit, Uppsala
2 november:
Bollerups naturbruksgymnasium, Tomelilla

Läs mer här!

 

Orf, smittsamt muneksem hos får

Orf är vanligt förekommande i svenska fårbesättningar och kan orsaka ett stort djurlidande och merarbete om besättningen drabbas under lamningsperioden.
Läs mer här!

Risk för resistenta tarmparasiter

Särskild varning för resistenta tarmparasiter!

Med levande djur löper man en stor risk att köpa in smitta, tex resistenta tarmparasiter. Riskerna kan dock minskas.
Läs mer här!

 

Bild på scanning

Juverinflammation

Juverinflammation är en vanlig orsak till utslagning av tackor. Ett väl fungerande juver hos en tacka är en mycket viktig, om inte avgörande, del av uppfödningen av lamm.
Läs mer här!

Klövatlas

Nu är det snart dags för årets viktigaste klövgenomgång! Under stallvistelsen växer klövarna som mest och slits inte eftersom fåren går på mjukt underlag på ströbädden. Det är nu före betessläpp som klövarna oftast behöver klippas.

Hur ser normala klövar ut och vad finns det för olika klövsjukdomar? Ulrika König har tagit fram en Klövatlas med de vanligaste klövförändringarna, som kan vara till hjälp vid genomgången av klövarna. Klövatlasen har gått ut till alla anslutna inom Klövkontrollen och kommer även finnas med i nästa nummer av Fårskötsel.
Ladda ner klövatlasen här!

Personalnytt

Helena Ekstrand, Vreta Kloster


Jag heter Helena Ekstrand och vikarierar ett år för Malin Bengtsson, som nöt- och fårhälsoveterinär här i Linköping. Jag bor utanför Vrena i Södermanland och har jobbat som distriktsveterinär sedan jag tog examen 2001 varav 2,5 år i Småland och sedan 12 år på DV Nyköping. Som distriktare har jag förstås jobbat med ”alla” djurslag men tycker att produktionsdjuren alltid varit mest intressant att jobba med där nöt varit de jag jobbat mest med.

På fritiden är det hund som gäller! Jag har haft borderterrier i 19 år men fick ta bort min 15 år gamle kille i somras så nu har jag ”bara” min schäfertik, Driva, på 2 år. Henne tränar jag bruks och lydnad med och vi har även börjat tävla lite.

Jag har redan jobbat halva detta året och trivs mycket bra!


Jag heter Emelie Larsdotter och är sedan mitten av januari anställd som fårhälsoveterinär på Gård & Djurhälsan med huvudansvar för Blekinge-Småland-Öland. Uppvuxen i Huskvarna flyttade jag direkt efter studenten till Uppsala och började mina veterinärstudier. I Uppsala träffade jag också min man som är agronom. Efter veterinärexamen i december 1993 hade jag olika veterinärvikariat fram tills vi 1997 flyttade ner till makens släktgård i Blekinge. Jag har arbetat som distriktsveterinär i Karlshamn under de senaste 20 åren.

Emelie Larsdotter, Kalmar

Min man är minst lika djurtokig som jag, så man kan säga att jag gifte mig till får, höns och ankor. Familjen utgörs också av två döttrar i sena tonåren. Vår fårbesättning utgörs i huvudsak av en genbanksbesättning med gutefår, men vi har även några renrasiga texel. Aveln är inriktad på att bevara framförallt olika färgvarianter. Förutom ett brett spektrum av färger på gutefåren har vi sedan flera år valt att ha några blå texel. I dagsläget har vi drygt 70 tackor och 9 baggar. Vi har konventionell vårlamning. Jag är glad över att vara en del av Gård & Djurhälsans Får-team och ser fram emot ett gott samarbete.


Efter lång och trogen tjänst har Lena Stengärde avslutat sin tjänst som nöt- och fårhälsoveterinär hos oss för att tillträda en tjänst som nötveterinär hos Växa.

Vi tackar Lena för gott samarbete och allt arbete hon gjort hos oss genom åren och önskar henne lycka till i sitt nya värv!

Klövkontrollen

- ett kontrollprogram med fokus på klövhälsa och fotröta

Ulrika König, fårhälsoveterinär

 

Fotröta är en smittsam bakterieinfektion hos får som kan ge omfattande skador på klövarna på drabbade djur och orsakar både djurlidande och ekonomiska förluster. Det övergripande målet med kontrollprogrammet Klövkontrollen är att minska smittspridning hos får mellan och inom besättningar i den svenska fårnäringen. Programmet är frivilligt och syftet är främst att sanera drabbade besättningar samt att möjliggöra en livdjurshandel med fotrötecertifierade djur (F-status). Programmet är finansierat av medel från Jordbruksverket och djurägaravgifter.

 

Fotröta börjar i klövspalten

Fotröta uppkommer genom ett komplext samspel mellan bakterier (bl.a Dichelobacter nodosus och Fusubacterium necrophorum), miljöfaktorer och fårets motståndskraft. Fotröta börjar alltid i klövspalthuden och kan förekomma i olika former. Den aggressiva formen förlöper med nedsmältning av sulhornet medan den lindriga formen begränsas till klövspalten. Vid båda formerna förekommer en karaktäristisk unken lukt och en smetig vit beläggning. För att fotröta ska utvecklas krävs att klövpalthuden är försvagad och att ett klövspalteksem utvecklas innan fotrötan angriper klövspalten.

 

 



 

 

Fotröta börjar i klövspalthuden och angriper sedan sulans mjuka horn.

Hur vanligt är fotröta i Sverige?

2009 genomfördes en prevalensstudie där 500 slumpvis utvalda slaktklövar från lamm slaktade på sex olika slakterier spridda över landet undersöktes. Hos 5,8 % av klövarna påvisades fotröta. Antal nya fall av fotröta har legat på en låg nivå de senaste åren. Under 2010 inrapporterades 10 besättningar med fotröta till Klövkontrollen. Den enighet som finns inom näringen om att besättningar med fotröta inte ska sälja livdjur har varit mycket betydelsefull för utvecklingen.

 

Antal kända nya fotrötesmittade besättningar per år under perioden 2004-2016

 

Utbildning av djurägaren vid anslutning till Klövkontrollen

Vid anslutning till Klövkontrollen undersöker en veterinär som är specialutbildad i klinisk fotrötediagnostik alla klövar på samtliga livdjur och provtagning avseende D. nodosus inklusive virulenstestning utförs. Under genomgången tar djurägaren aktivt del av klövinspektionen för att få kunskap om hur friska klövar ska se ut och vilka avvikelser som kan förekomma. Detta är en förutsättning för att djurägaren sedan ska kunna utföra klövkontrollerna nästkommande år i sin egen besättning. Om besättningen bedöms som frisk vid kontrollerna erhåller besättningen F-status.

 

Årlig kontroll av klövarna

F-status förnyas årligen genom veterinär kontroll eller egenkontroll. Vid egenkontroll kompletterar djurägaren sin klövkontroll med en skriftlig dokumentation av rutiner, kontakter, karantänsförfarande, karantänsbehandling och observationer avseende klövhälsoläget under det gångna året. Med dokumentationen som underlag görs en riskvärdering som ligger till grund för förnyelse av F-status. Vid tveksamheter krävs en obligatorisk besättningsgenomgång av veterinär.

 

Årlig kontroll av klövarna är grunden i Klövkontrollen. Den inledande kontrollen görs av veterinär under perioden 15 augusti-15 oktober. Då har djuren gått igenom den provocerande period av fukt och värme som behövs för att fotröta ska utvecklas.

 

Besättningar med fotröta

Besättningar som har fotröta erbjuds sanering enligt Klövkontrollens rutiner. Saneringen innebär att alla kroniska smittbärare sorteras bort för slakt och att alla djur sedan behandlas samtidigt. Behandlingsresultatet kontrolleras ca en månad efter behandling. Vid sanering subventioneras veterinärens timtid i besättningen med 50 %.

 

Antal anslutna till Klövkontrollen

Under 2016 tilldelades 346 besättningar F-status. Av dessa hade 45 genomgått veterinärkontroll och 301 hade utfört egenkontroll med efterföljande riskvärdering.

Antalet anslutna besättningar är lågt, endast ca 4 % av landets fårbesättningar är anslutna till programmet. Anledningen kan vara att den inledande besättningsgenomgången helt bekostas av djurägaren själv, även om en viss subvention utgår för avlägset boende. Efter den inledande veterinärkontrollen är dock den årliga kostnaden för anslutning mycket låg, något som många kanske inte tänker på. Vid genomgången utbildas djurägaren i hur normala klövar ska se ut och man går igenom olika klövavvikelser och hur dessa kan förebyggas eller åtgärdas, vilket innebär att djurägaren framöver kan undvika produktionsbortfall och kostnader för behandlingar och rekrytering i de fall djur måste slås ut i förtid pga. dåliga klövar.

 

Positiva effekter

Klövkontrollens regelverk kräver isolering vid inköp av djur, vilket också skyddar besättningen mot andra sjukdomar än fotröta. Genom kontrollprogrammet har medvetenheten om biosäkerhet och smittskydd ökat inom fårnäringen. De regelbundna klövkontroller som genomförs av veterinär och djurägare ökar kunskapen även om andra klövsjukdomar än fotröta, liksom medvetenheten om klövhälsans betydelse. En annan och inte minst viktig samhällsnytta vid låg förekomst av fotröta är minskat behov av antibiotika och därmed minskad risk för utveckling av resistenta bakterier.

Sammanfattningsvis har vi god kontroll över fotröta hos får i Sverige med få allvarliga fall och totalt få smittade besättningar. Genom kontrollprogrammet hålls kunskapsnivån avseende fotröta hos djurägare och veterinärer på en hög nivå och sjukdomen kan bekämpas systematiskt.

Läs mer om fotröta och Klövkontrollen här:


Trevlig sommar!

önskar vi på Gård & Djurhälsan FÅR

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.