Nyhetsbrev med senaste nytt.
Vi rekommenderar att du läser det i webbläsaren! Se det i din webbläsare!

NYHETSBREV 1/2017

Välkommen till årets första nyhetsbrev från Gård & Djurhälsan FÅR


Välkommen på kurs!

Aktuella kurser hittar ni i kurskalendern!

Se här!

Internationella antibiotikadagen 18 november

Antibiotika är vårt viktigaste hjälpmedel vid bakteriella infektioner. Detta gäller både i humanvården och i veterinärmedicinen. Omfattande och kanske felaktig användning av antibiotika kan medföra att bakterier utvecklar resistens, det vill säga okänslighet för den aktuella antibiotikan. Bakterien påverkas inte alls och därmed uteblir behandlingsresultatet.
Läs mer här!

Doktorsavhandling förbättrar diagnostiken och ger svar på frågor om fotröta

Fotröta hos får är en smittsam och smärtsam sjukdom som orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Tre nya metoder har utvecklats; för att förenkla upptäckt, för att bestämma hur pass sjukdomsframkallande bakterien är och för att effektivisera laboratorieanalyserna. Bakom denna tillämpade forskning står Sara Frosth, som är doktorand vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Läs mer här!

Information till dig som är FHP - användare

Nu skapar vi tillsammans ett ännu bättre, mer komplett produktionsuppföljningsprogram där användarvänligheten för fårägaren sätts i fokus. Läs mer här!

Våra bästa överlevnadstips för lamm

För en god lammöverlevnad måste lammen födas välutvecklade, med tillräckliga energireserver, utan lamningssvårigheter samt få tillräcklig näring efter födseln. Redan under fosterstadiet läggs grunden för lammets livskraft de första dagarna i livet, vilket kan sammanfattas med det norska ordspråket: ”Det du gör för tackorna gör tackorna för lammen”.

Läs mer här!

Framgångrikt arbete mot Scrapie kan nu trappas ner

Efter många års dedikerat arbete med smittskydd och god djurhållning kan vi nu visa att svenska får är fria från Scrapie och vi har därmed uppnått den högsta Scrapiestatusen. Det är nu möjligt för oss att exportera både levande får och frusen sperma för semin. I och med detta ändras nivåerna för hur många djur som behöver provtas av myndigheterna.

Läs mer här!

Nytt om obduktionsverksamheten i Kristianstad och Skara

Från och med den 1 januari 2017 upphör Eurofins med sin obduktionsverksamhet i Skara och Kristianstad.

Detta påverkar dock inte själva obduktionsverksamheten som kommer att fortsätta som vanligt även efter årsskiftet, men i ny regi. Ytterligare en viktig nyhet är att SVA kommer börja ta betalt för destruktionen av obducerade lantbruksdjur från och med den 1 februari 2017. Se nedan för mer detaljerad information. Observera särskilt de nya emailadresserna för obduktionsremisserna, som börjar gälla efter nyår. Läs mer här!

SVA tar betalt för destruktion vid obduktion

Från och med den 1 februari börjar SVA ta betalt för destruktionen som utförs efter obduktion. Alla djur som obduceras vid SVA destrueras efter utförd obduktion. Denna destruering är kostsam. Statsanslaget betalar endast del av själva obduktionen, men täcker inte några kostnader för destruktion av kroppen efter obduktion. Läs mer här!

Inför årets lamning

Djurslagschef FÅR, veterinär Karin Lindqvist Frisk

För många av landets fårägare närmar sig årets lamningssäsong med stormsteg. För att den intensiva tiden runt lamning skall gå så smidigt som möjligt för både får och fårägare är det dags att förbereda sig redan nu. Artikeln har varit publicerad i Fårskötsel tidigare.

 

Hull
Redan innan betäckningen bör hull hos tackorna korrigeras och dräktighetsscanning vid 40-80 dagars dräktighet är ett mycket användbart hjälpmedel för att kunna gruppera tackorna på lämpligt sätt under dräktigheten.

Vaccination
Det s.k. gasbrandsvaccinet innehåller upp till 8 olika komponenter effektiva mot olika klostridiebakterier, bland annat gasbrand och stelkramp. En veterinär behöver skriva ut recept på vaccinet för att du ska kunna köpa det. Gasbrand är en vanlig tarmsjukdom hos växande lamm och vanligtvis ses inga symptom utan stora fina lamm hittas döda på bete eller på stall. När tackorna vaccineras innan lamning överförs antikroppar via råmjölken till lammen som då får skydd under sina första levnadsmånader när de är som känsligast för gasbrand. Om tackorna inte har vaccinerats tidigare krävs två doser för att ge ett bra grundskydd. Den första dosen ges ca 8 veckor innan förväntad lamning, den andra dosen ges ca 4 veckor före lamning. Om tackorna redan är grundvaccinerade från tidigare år behövs bara en dos som då bör ges ca 4 veckor före förväntad lamning.

Selentillskott
Generellt sett så är jordmånen i Skandinavien relativt selenfattig. Det kan vara svårt att veta om tackorna får i sig tillräckligt av selen genom grovfodret, mineralfodret och kraftfodret. Det går att ta blodprov och analysera selenhalten, men både provtagningen och analyskostnaderna kan bli dyra. För att säkerställa att lammen inte föds med selenbrist brukar rådet vara att ge tackan extra selentillskott under dräktigheten. Gård & Djurhälsan rekommenderar därför att ge selen och E-vitamin 6 och 2 veckor innan förväntad lamning. Om lammen föds med selenbrist kan de vara så svaga att de inte orkar dia tillräckligt och risken att de dör är stor. På vissa gårdar kan dessutom lammen behöva ytterligare en selengiva vid ett par månaders ålder.
Små förpackningar med Selevitan granulat kan köpas receptfritt på apotek, större förpackningar kräver recept från veterinär. De selenpreparat som säljs av foderfirmor innehåller en lägre koncentration av selen och måste därför ges oftare än 2 gånger under högdräktigheten.

Foto: Ann Karlsson

Klippning
Tackorna bör klippas senast 4-6 veckor innan lamning. Om väderleken bedöms vara för kall för att fåren ska klippas helt bör de åtminstone klippas runt slidöppningen, på låren och runt juvret för att hygienen ska kunna hållas god och för att underlätta för lammen att hitta spenarna.

Förstagångslammarna
Ungtackorna behöver extra omsorg och utfodring. De ska inte bara ge näring åt sina lamm utan dessutom växa och utvecklas själva. Om de går i en grupp med gamla sturska tackor finns risken att de blir bortmotade från foderbordet och inte får tillräckligt med matro. Det är därför bra om de kan grupperas i en grupp för sig. Det gäller även under själva lamningen för att undvika att lammen kidnappas av äldre tackor och under digivning så att de får en utfodring som svarar upp till både mjölkproduktionen och den egna tillväxten. Egen grupp gör det också lättare med extra övervakning i samband med lamningen.

Se till att ha all utrustning som behövs till lamningssäsongen hemma.

Kom ihåg lista inför lamning

  • Hullbedöm ofta och strategiskt.
  • Se över utfodringen, kanske behövs hjälp av foderrådgivare.
  • Dräktighetsscanning?
  • Tackornas parasitstatus. Bär de på stora magmasken eller stora leverflundran?
  • Gruppering av tackorna under dräktigheten.
  • Beställ vaccin i god tid! Vaccinera tackorna 8 och 4 veckor innan lamning.
  • Ge selen 6 och 2 veckor innan lamning.
  • Klipp tackorna senast 4-6 veckor innan lamning.
  • Se till att all utrustning är på plats i tid!
  • Grindar till lamningsboxar, rikligt med fin halm, värmelampor.
  • En låda med flytande tvål, nagelsax, alcogel, engångshandskar (både korta och långa), jodopax, glidmedel,(rikliga mängder!), mjuka förlossningslinor, navelklämmor (påsklämmor går fint).
  • Bultpistol och kniv eller telefonnummer till någon som kan hjälpa till med en akut avlivning.
  • Råmjölk i frysen! Kan sparas ett år.
  • Magsond för sondmatning av lamm.
  • Rena hinkar till tvättvatten och jodopaxlösning.

Fokus på avel

Titti Strömne, lammrådgivare och projektledare för Fokusträffarna

Under november månad 2016 genomfördes fem fokusträffar runt om i Sverige. Temat för träffarna var avel och fertilitet och öppna för alla lammproducenter. Träffarna är ett resultat av Handlingsplan Lamm som syftar till att öka lammproduktionen i Sverige. Att se och höra hur andra lammproducenter gör, s.k. best practice, har efterfrågats av näringen. För att nå målen i handlingsplanen om fler sålda lamm av bättre kvalitet behöver produktiviteten inom svensk lammproduktion höjas genom insatser på gårdsnivå. Därför kändes det fantastiskt roligt att köra i gång med de första träffarna i Gård & Djurhälsans regi.

Träffarna inleddes med ett gårdsbesök hos en lammproducent som visat goda resultat och som var beredd att visa upp hela sin produktion. Här hade vi verkligen träffat rätt! Fem initierade producenter bjöd på sin produktion och visade runt bland sina djurgrupper och hus. Mycket uppskattat bland deltagarna.

Producenterna berättade hur de jobbade med sitt djurmaterial, sin produktionsmodell och utifrån de förutsättningar som gällde på gården. Två av gårdarna hade renrasiga Gotlandsfårsbesättningar med traditionell aprillamning, medan tre av gårdarna bedrev korsningsavel med två lamningstidpunkter under året. En gemensam nämnare för alla var en genomtänkt avelsmodell, samt att man var noga med sin produktionsuppföljning. De hade koll på hur de låg till produktionsmässigt och vad som gått bra och vad som kunde göras bättre.

Anna Olsson berättade om sina erfarenheter

I efterföljande seminarium fick vi höra Anna Olsson, lammproducent på Norrby gård i Västmanland. tillika riksdomare för köttraser sedan 20 år tillbaka. Hon berättade hur hon och hennes man Tomas jobbar med avelsarbete i praktiken i sin besättning. Tillsammans har de ca 1000 tackor varav tre fjärdedelar är korsningstackor mellan Finull och Dorset. Den produktionstackan har en lagom fruktsamhet, bra moderegenskaper och kan brunsta utanför säsong. Men de jobbar även med renrasavel inom raserna Dorset, Texel, Suffolk samt Finull. Kundfokus finns med i avelsarbetet och baseras på samarbete med kockar och kunniga kunder. Anna underströk att trots att de jobbar med korsningsdjur strävar de efter att besättningen ska vara homogen. Det blir lättare att gruppera och slutprodukten – lammen – blir jämnare. Ca 40 % av tackorna lammar i januari, resterande lammar i april. Däribland alla renrasiga djur. Avelsstrategin är att aveln bedrivs i de rena raserna, där olika raser har olika avelsmål. Hos moderraserna Finull och Dorset är det viktigt med fruktsamhet, moderegenskaper och mjölkproduktion. Hos fadersraserna Texel och Suffolk är det viktigt med mål inom tillväxt och kroppskonformation (muskelansättning).

Djuren klipps före mönstring på Norrby gård, därefter kontrolleras exteriören, samt kroppskonformationen noteras.

Lammens 110 dagarsvikt kontrolleras före klippning. Foto: Tomas Olsson

Funktionell exteriör för hållbara djur

Anna beskrev hur ett får med korrekt exteriör bör se ut. Att exteriören påverkar djurets hållbarhet, samt har hög ärftlighet är det nog många med erfarenhet av fåravel som kan skriva under på. Särskilt om man har djur med lite högre vuxenvikter, eller djur där man förväntar sig en hög prestation under en kort tid – t.ex. baggar som ska betäcka många tackor under en intensiv betäckningssäsong. Eller tackor som förväntas få många lamm och som då har en hög belastning på kroppen under högdräktigheten. Livslängden för både tackor och baggen har betydelse för ekonomin, påtalade Anna.

Mönstring av köttrasdjur och inköp av livdjur

Anna beskrev hur hon genomför lammönstringen hemma på gården. Lammen vägs vid ca 110 dagar. Strax efter klipps lammen och varje enskilt lamm får direkt efter klippningen gå lösa i en fålla där Anna bedömer djuret exteriört. Hon antecknar exteriöra avvikelser såväl som positiva egenskaper hos djuret. Därefter bedöms djurets muskelkonformation enligt EUROP-skalan, som ju även används i avelsvärderingen.

Anna tog även upp vad hon tittar på vid inköp av djur. Det är bra att vända sig till erkänt duktiga uppfödare som har bra och friska djur. Köp inte in andra djur än vad du betala för, t.ex. löss och parasiter, varnar Anna.

Tips inför betäckning

Inför betäckningen släpps en teaserbagge in i grupperna 14 dagar innan betäckning. Baggar släpps in 14 dagar efter teaserbaggarna. Baggarna har märkfärg på bringan, det tycker Anna funkar bättre än baggsele och krita, som ibland kan vara i vägen för djuren. Börja gärna med en ljus färg och byt varje vecka, tipsar Anna. Baggarna tas bort efter 4 veckor för att undvika en utdragen lamningsperiod. Tackorna dräktighetsskannas och ca 10 resp. 3 % av vinter- respektive vårlammarna var tomma förra året. Tomma tackor i vinterlamningsgruppen får en chans till att bli dräktiga under novemberbetäckningen. Medan tomma tackorna i januariscanningen går till slakt. Ungtackorna får en till chans och sparas till höstens betäckningar. 

Victoria Gustafsson på Daltorp visade på lösningar som funkade i befintliga byggnader på gården.

Utomhus på Daltorp fanns några enklare hallar som man dragit in el och vatten i och som fungerade bra att hålla får i.

Vad har du för avelsmål?

Undertecknad som jobbar som lammrådgivare med stort avelsintresse ville lyfta vikten att lägga upp en avelsplan där målen för besättningens avelsarbete är tydliga. För att veta vad man behöver förbättra måste man veta var man står och vad man vill producera (d.v.s. hur ser marknaden ut för det som du vill producera?). Du som sökt Djurvälfärdsersättningen behöver tänka på att göra en enklare avelsplanering. Passa på att tänka igenom dina avelsmål och skriv ner dem. Det kan vara högst konkreta mål.

Gotlandslamm på Nors gård hos Maud Fyrenius och Elof Nilsson som bedriver ekologisk produktion enligt KRAV:s regelverk. Fodrar med fullfodervagn var 3:e dag.

Halmspridaren Spread-a-bale som enligt Elof halverat gårdens halmåtgång.

Korsningsavel – ett bra sätt att få större utväxling på viktiga egenskaper med låg arvbarhet

Titti tog även upp olika avelsstrategier. Renrasavel är ett enkelt system och ger ett mer enhetligt djurmaterial. Dessutom sker avelsframstegen i de renrasiga besättningarna; ett avelsframsteg som produktionsbesättningar med korsningsavel är beroende av. Men ingen ras är bäst på allt och ofta vill man kombinera flera raser för att få flera önskvärda egenskaper i samma djur. Ni som använder er av korsningsavel, dra nytta av korsningseffekten, uppmanade Titti. Korsningseffekten syns tydligast i egenskaper som livskraft, fertilitet, hållbarhet och sjukdomsresistens, d.v.s. i egenskaper med låg arvbarhet. Heterosiseffekten blir störst när två olika raser korsas med varandra.

Olika korsningsmodeller för planerad korsningsavel togs upp. Den modell som utnyttjar korsningseffekten till fullo hos både tackor och lamm är treraskorsningen. Lammet (slutprodukten) slaktas och går inte vidare i aveln. Tyvärr förekommer ”planlösa ”korsningar. Men vill man använda sig av korsningseffekten fullt ut är planerad korsning att föredra. Om man slirar än hit än dit när man köper bagge kan man till slut få en besättning som varierar mycket i typ (vikt och avkastning), vilket försvårar din management och ger en större variation i dina produkter.

Hos Mia Hedberg på Algustorp pågick betäckningssäsongen. Fåren var uppdelade i flera olika byggnader på gården och Mia använde en fodertruck för att komma ut med ensilage till de olika djurgrupperna.

På Ekeby gård hos Karin och Bengt Ericsson var tackorna redan grupperades efter scanningresultatet. Här ses blivande tvillingmödrar.

Använda avelsvärden vid urval och inköp

Det verkar finnas en hel del funderingar kring avelsvärden och hur man kan dra nytta av dessa, t.ex. när man ska köpa bagge. Ska du köpa en bagge som du inte ska rekrytera efter utan enbart producera slaktlamm med, ja då ska du fokusera på avelsvärdena för tillväxt samt slaktkroppsegenskaperna. Titti menade att avelsvärdena inte är till för att styra den enskilda, utan för att ge ett underlag för dig att styra efter. Avelsvärdena ger dig information om vad djuret förväntas nedärva vad gäller de olika egenskaper som vi avelsvärderar för. Du kanske är i ett uppbyggnadsskede och ska rekrytera fler tacklamm än vanligt? Ja då är det bra att titta på de maternella egenskaperna hos baggen du tänker köpa.

Friskt djurmaterial

Under rubriken Friskt djurmaterial pratade fårhälsoveterinärerna från Gård & Djurhälsan. Risken att få in någon smitta eller parasit är störst vid inköp av djur. Även om det är svårt att undvika inköp av nytt djurmaterial ibland bör man sikta mot att ta in så få djur som möjligt, så sällan som möjligt och från så få besättningar som möjligt.

Kom ihåg att fråga livdjursäljare ordentligt om smittstatus i säljarbesättningen. Det finns en bra checklista på Gård & Djurhälsans hemsida med uppdaterad information för dig som ska köpa livdjur.

Undersök djuret noga före inköp och sist men inte minst isolera djuret/djuren 3-6 veckor från din besättning när du kommer hem med djuret. Fotbada och behandla mot parasiter. Gör en behandlingskontroll för att undvika att du köper in parasiter resistenta mot avmaskningsmedel. Tydliga behandlingsrekommendationer hittar du i länken ovan.

Mikael Pettersson visar upp en transponder som sätts runt tackornas hals när det är dags att komplettera foderstaten med kraftfoder inför högdräktighet och digivningen. Kraftfodergivan ges i olika kraftfoderstationer, då kan man snabbt se om något inte är som det ska med något djur och ett system som fungerar bra, menade Annika och Mikael. Dock poängterades att man satsar mycket på att få in ett ensilage med riktigt högt näringsinnehåll för att kunna hålla nere kraftfoderandelen.

På Gräsljunga gård höll nötköttsproduktionen på att avvecklas. Men nötgrindar kommer väl till pass när det ska avdelas i betäckningsgrupper. Risken att baggar tar sig igenom till andra grupper är liten.

Kontrollera fertilitet

Det är relativt enkelt att besiktiga vitala organ på bagge inför inköp och inför betäckningssäsong. Sätt baggen och tippa honom lite bakåt så kan du få ut penis för att kontrollera att allt ser OK ut. Kontrollera pungen; testiklarna ska vara lika stora, kännas som en lätt spänd muskel och kunna vara fritt förskjutbara och bitestikeln ska kännas som en tydlig utbuktning från testikelns nedre del. Testikelmåttet är korrelerat med fertilitet. I undersökningar har man visat att bagglamm som är ≥ 5,5 mån gamla och med en vikt över 50 kg minst bör ha en pungomkrets på 26 cm (Gotlandsfår) eller 26,5 cm (Texel).

För tackor påverkar hull fertiliteten. Ett optimalt hull på tackan ger ett bättre dräktighetsresultat, men också färre lamningskomplikationer och bättre tillväxt på lammen. Det är optimalt för tackorna att ligga på hullpoäng 3-3,5 vid betäckning.

Andra komplikationer

Under veterinärpasset avhandlades även en del andra realiteter som man som fårägare kan råka ut för, men som man också kan förebygga. Juverinflammation är ett aber, och orsakas av bakterier som kommer upp i spenkanalen. Det går att jobba förebyggande: justera utfodringen för bättre mjölkproduktion och mindre risk för spensår, se över hygienen vid lamning, ströbädd och foder, avlasta tackorna med lammkammare för lammen redan från första levnadsveckan samt slå ut tackor med knölar och förhårdnader i juvret redan före betäckning.

Lite kort togs även detta med ärftliga missbildningar upp. Missbildningar är som tur är ganska ovanligt. Den vanligaste defekten som registreras i Elitlamm är entropion (inåtrullat ögonlock). Det är en ärftlig defekt. Det går att korrigera, men åkomman är smärtsam för djuret och skapar merarbete så lamm födda med denna åkomma ska gå till slakt och inte sättas in i avel.

Till våren/sommaren är du välkommen till någon av de fem träffar som kommer att genomföras. Då med tema parasiter och bete.
Håll utkik - välkommen!


God fortsättning på det nya året!

önskar vi på Gård & Djurhälsan FÅR

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.