Nyhetsbrev med senaste nytt.
Vi rekommenderar att du läser det i webbläsaren! Se det i webbläsaren.

NYHETSBREV 5/2016

Välkommen till det femte nyhetsbrevet från Gård & Djurhälsan FÅR


Mer om koppar till får - lagom är bäst!

Vi har under våren och sommaren fått flera rapporter om förgiftningsfall i fårbesättningar som gett kopparbolus.

Utförligare artikel publicerades i tidningen Fårskötsel under augusti månad. Läs artikeln här.

Liknande bekymmer med dödsfall efter att ha gett kopparbolus rapporteras även från Norge via professor Snorre Stuen, chef vid forskningsinstitutet för får i Sandnes.

Vissa raser såsom Texel är extra känsliga för koppar.

Koppar är ett livsnödvändigt spårämne även för får, men som så många gånger är alltså lagom bäst. Med anledning av detta vill vi förorda att ni använder ett väl sammansatt mineralfoder med kopparhalt anpassat för får och samtidigt delge följande information.

Om bolus ska användas:

  • Ge max en kopparbolus per år
  • Ge bara kopparbolus då fåren går på bete

Tänk på att:

  • Produkter avsedda för nöt, t ex kraftfoder och mineraler innehåller oftast för mycket koppar för får
  • Kraftfoder gör att mineralbehovet minskar
  • Kommersiella kraftfoder innehåller koppar även om det anges i produktbeskrivningen att 0 koppar är tillsatt (det finns koppar i råvarorna)
  • Det är svårt att avgöra hur mycket koppar fåren får i sig genom att bara titta på foderstatsanalyser. För att kunna värdera foderstaten på ett bra sätt måste hänsyn tas till innehållet av antagonister ffa molybden.
  • Det finns rasskillnader: Texel, Ostfriesiska mjölkfår och Suffolk är känsligare för höga kopparnivåer än andra raser.
  • Analys av kopparhalt i levervävnad anses vara säkraste sättet att fånga upp alltför höga nivåer hos djuren.

Snart dags att köpa livdjur!

Se vår film om hur du undviker att köpa in smitta till din besättning här

Läs mer om våra smittskydds- och karantänsrekommendationer och använd Hälsodeklarationen och djurägarförsäkran angående fotröta nästa gång du köper får!

smittsäkra.se finns ännu mer information samlad.

Mjältbrand i Östergötland

Sedan mitten av juli har fall av mjältbrand konstaterats i södra Östergötland. Aktuellt information om fallen finns här. Jordbruksverket har beslutat att förebyggande vaccinationer ska ske inom ett definierat område. Gård & Djurhälsan följer utvecklingen och deltar bland annat i de avstämningsmöten som Jordbruksverket håller med näringens organisationer. Aktuella länkar.

Besöksrutiner för att undvika smitta

Tänk på att besökare kan ta med sig smitta till din fårbesättning. Se vår film om hur du kan förbereda besök på din fårgård för att minska risken för smitta.

Läs mer här om besöksrutiner.

Läs mer här om hur du kan förbereda besök av veterinär från Gård & Djurhälsan.

smittsäkra.se finns ännu mer information samlad.

Lamm 2016 - Kunskap och inspiration

Lammproducenterna och Gård & Djurhälsan bjuder in till Lamm 2016 den 7-8 oktober. Tanken med dagarna är att vi samlas under ”rundabords former” där vi delger allt från den senaste forskningen, marknadssignaler och inte minst våra egna erfarenheter.

Anmälan och program: Se Lammproducenternas hemsida.

Nya provtagningsmetoder inom Klövkontrollen

Ett nytt test som snabbt och säkert identifierar virulenta stammar av fotrötebakterier, utan att bakterier måste odlas, har utvecklats vid SVA. Testet har direkt kommit till användning inom kontrollprogrammet Klövkontrollen.
Läs mer här.

Tävla om att utveckla framtidens smartaste stallbyggnad

Jordbruksverket bjöd i början av sommaren in till en tävling för att utveckla framtidens lönsamma djurstallar. Ambitionen är att lyfta fram investeringsprocessen vid nybyggnation och kommer förhoppningsvis att vara till nytta för alla som står inför en investering i djurstall. Läs mer här.

Seminera i din besättning

Missa inte seminkursen! Seminering är en enkel procedur som efter utbildning görs av djurägaren själv hemma på gården. Gård & Djurhälsan håller den seminkurs som krävs och årets tillfälle att gå kursen är den 19/9 i Vetlanda. Läs mer här.

”Skott i blindo”, inseminering i Storbritannien

James Crilly, veterinär
The Royal (Dick) School of Veterinary Studies
Edinburgh

 

Artificiell insemination av får med fryst sperma görs i Storbritannien, men bara med en metod som kräver en operation av tackan för att sperman ska kunna läggas in direkt i livmodern. Den allmänna uppfattningen i Storbritannien är att med fryst sperma och metoden ”skott i blindo”, där spermadosen läggs in i slidan (den metod vi använder i Sverige) blir det låg dräktighetsprocent. Vid en konferens som anordnades av Sheep veterinary Society träffade jag Gård och Djurhälsans veterinärer Andrea Holmström och Karin Lindqvist Frisk. De berättade att i Sverige används endast skott i blindo och med goda dräktighetsresultat. Påhejad av min handledare, Neil Sargison, fick mötet med veterinärduon mig att utmana den brittiska uppfattningen och prova skott i blindo i Storbritannien.

Efter viss ansträngning övertalade jag fåraherden för fårbesättningen vid Edinburghs universitet att få prova insemineringsmetoden på 20 tackor. Sheep Veterinary Society och EBLEX bistod med pengar för att genomföra det hela. Sperma samlades från en av Texelbaggarna i fårflocken och blev infryst av AB Europe.

Dock medföljde ett varningens ord från en av deras Australiensiska veterinärer: ”Vart tionde år är det någon som provar den där metoden, vanligtvis någon från Nya Zeeland, och den funkar aldrig.”

För att förfina min inseminationsteknik reste jag till Sverige. Tack vare Andrea Holmström vid Gård & Djurhälsan träffade jag professor Lennart Söderqvist vid SLU och flera svenska fårägare med erfarenhet av seminering. Det var mycket lärorikt.

Till skillnad från i Sverige där de flesta tackor stallas in i samband med betäckning hålls de nästan alltid utomhus i Storbritannien. Därför användes en teaserbagge med stämpeldyna för att hitta tackor när det var dags att seminera. Tjugo tackor inseminerades med frusen Texelsperma och sedan släpptes en Suffolkbagge ut för att efterbetäcka de som inte blev dräktiga vid seminering.


Sedan följde en nervös väntan på lamning. Vad skulle det bli? Tio av 20 tackor födde Texelkorsningar, vilket indikerar att de blivit dräktiga efter insemination. Resten av tackorna födde Suffolkkorsningar. Således en succé med 50 % dräktighet.

Mitt försök är litet men resultaten har rönt stort intresse på flera konferenser och jag hoppas att fler försök i större skala snart kommer till stånd. Spännande fortsättning följer…

Utfodring av tackor - vanliga frågor och svar

Titti Strömne, lammrådgivare
för Gård & Djurhälsan


Vad behövs för att räkna foderstat till mina får?

Först behöver du veta dina tackors näringsbehov. Näringsbehovet styrs av djurens vikt, produktionsstadium (lågdräktig, högdräktig eller digivande) och avkastning (antal lamm). Bestäm hur du tänker gruppindela tackorna under de olika produktionsstadierna. Har du en mindre besättning har du alla tackor i en grupp av praktiska skäl. Därefter bör du uppskatta vilken medelvikt en tacka har i gruppen/grupperna. Det kan vara bra att provväga några tackor, t.ex. vid avvänjning, för att få ett hum om vad dina tackor väger. Sedan bör du uppskatta (eller utifrån dräktighetsscanningen) hur många lamm per tacka gruppen förväntas få i snitt. Det optimala är att hålla så homogena grupper som möjligt vad gäller vikt och antal lamm, men kan vara svårt om man har en mindre besättning eller varierande djurmaterial.

Behovsnormerna för får hittar du i senaste versionen av boken Får av Erik Sjödin m. fl. eller i SLU:s fodermedelstabeller för idisslare. Beställ av Kerstin Burstedt tel. 018-67 29 44, e-post kerstin.burstedt@slu.se.

Du behöver också veta näringsinnehållet i de fodermedel du tänker använda dig av. Grovfodret är grunden i fårens foderstat och det som varierar mest i näringsinnehåll. Ta därför en grovfoderanalys för det eller de grovfoder (ensilage/hösilage/hö) du tänker använda. Viktigt är att du tar ett representativt prov. Läs här hur du tar ett representativt prov.

Spannmål och proteinfodermedel som ärtor, åkerböna etc varierar mindre i näringsinnehåll och tas oftast från tabell. Du hittar fodertabell för idisslare på SLU:s hemsida. Näringsinnehållet i olika färdigfoder, koncentrat och mineralfoder hittar du på de olika tillverkarnas hemsidor.

När du vet djurens behov och fodrets näringsinnehåll har du det som behövs för att räkna foderstat till dina djur.  

Vad säger grovfoderanalysen?
Kontrollera att analysen är gjord för idisslare. Ofta redovisas resultatet i kg torrsubstans (ts). Det betyder att man redovisar värdena i fodret exklusive vatten. Det gör det lättare att jämföra olika foders näringsinnehåll. Vill du i stället räkna näringsinnehållet per kilo foder tar du t.ex. energiinnehållet 11.1 MJ/kg ts multiplicerat med ts-halten (76,2 %) = 8,5 MJ/kg foder.  

Ett högt energiinnehåll är önskvärt, framförallt i grovfodret som ska utfodras under högdräktighet och digivning. Energiinnehållet påverkas framförallt av skördetidpunkten (eg. utvecklingsstadium). Ju tidigare utvecklingsstadium, desto högre energiinnehåll och smältbarhet.

Proteininnehållet anges i AAT (AminosyrorAbsorberade i Tunntarmen) och PBV (ProteinBalans i Våmmen), samt råprotein. AAT-värdet ger ett mått på proteinets kvalitet för djuret själv och får gärna vara så högt som möjligt. PBV-värdet anger fodrets balans mellan energi och protein. En hög råptoteinhalt ger ett högt PBV-värde och visar på ett högt innehåll av lättlösligt kväve för mikroberna i våmmen. Om det inte balanseras upp av andra fodermedel med negativ balans för PBV, kommer djuret att behöva göra sig av med kväveöverskottet.  

NDF-värdet (NeutralDetergent Fiber) anger mängden fiber i fodret och används för att avgöra hur mycket djuret kan äta av fodret.

Vad gäller mineralerna är det framförallt kalcium (Ca) och fosfor (P) som vi använder i foderstatsberäkningen. Optimal är om Ca/P-kvoten ligger mellan 1-2 i tackornas foderstat. Ett klöverrikt ensilage kan t.ex. dra upp kalciuminnehållet.

Se tabellen nedan för önskvärda nivåer, framförallt i grovfoder som ges under högdräktighet och digivning.

   

Hur mycket ensilage/hö kan fåren äta i fri tillgång?

Fåren får ju ofta grovfoder i fri tillgång. Då kan det vara bra att veta ungefär hur mycket fåren kan äta av grovfodret per dag och hur långt det täcker näringsbehovet. Ofta använder man NDF-värdet (måttet för fiberinnehållet) för att uppskatta fårens konsumtion. En tacka kan äta ungefär 1,5 % NDF av sin kroppsvikt. Det betyder att en 70 kg:s tacka kan äta ca 1,05 kg NDF/dag. Om ensilaget innehåller 500 gram NDF/kg ts betyder det att hon teoretiskt kan äta 2,1 kg ts av ensilaget per dag. En högdräktig tacka minskar ofta sin konsumtion till 1,3 % NDF av kroppsvikten, medan hon efter lamningen klarar av att öka konsumtionen till 1,6-1,7 % NDF av kroppsvikten.

Börja med att räkna på hur långt grovfodret täcker dagsbehovet. Ofta räcker ett medelbra ensilage till medelstora tackor med 1-2 lamm en bra bit in i högdräktigheten. Högdräktigheten infaller ca 6 veckor före beräknad lamning, men behovet av energi och protein ökar ju närmare lamningen hon kommer. Samtidigt sjunker tackornas konsumtionsförmåga p.g.a. lammens utrymmeskrav i bukhålan. Koncentrationsgraden i det tackan äter behöver då öka. Då får man ofta ersätta en del av grovfodret med lämpligt kraftfoder som har ett högre innehåll av energi och protein.


Varför måste man räkna foderstat varje år?

Förutsättningarna varierar mellan år vad gäller grovfoderkvalitet, tackornas avkastning etc., se ovan. Innan du räknar foderstat - ta för vana att utvärdera dina erfarenheter från förra årets foderssäsong. Fundera över vad du ev. behöver göra annorlunda för att få ett ännu bättre resultat. Det kan handla om att satsa på bättre vallfoderkvalitet, ändra utfodringsteknik, justera tackornas medelvikt, börja med dräktighetsscanning, minska under-/överhull hos tackorna etc. Det kan ta några år att ”trimma in” utfodringen på din gård, men med intresse, kunskap och djuröga kan du förebygga många djurhälsoproblem och samtidigt förbättra din produktion.

Mineraler - hink/balja eller granulerade, vad är bäst på stall?

Mineraler på balja/hink är anpassade att fodra på bete och innehåller därför inte alltid vitaminer. Men det skiljer mellan olika tillverkare, så kolla om dina mineraler som du fodrar med på stall innehåller vitaminer, vilket är särskilt viktigt om du har en höbaserad foderstat. Granulerade mineraler innehåller oftast vitaminer och går snabbare för fåren att få i sig. Har du stor andel egenproducerade fodermedel behöver du vara mer noggrann med att se till att tillföra mineraler.

Tips!

Du som kund i Gård & Djurhälsan erbjuds grovfoderanalys och foderstatsberäkning till dina får i ett paket: Foderkollen. Du kan också välja att köpa tjänsterna var för sig. Under hösten anordnas även kurser i Utfodring och hull. Se i vår kurskalender för planerade kurser.

Ha en bra höst!

önskar vi på Gård & Djurhälsan FÅR

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.