Nyhetsbrev med senaste nytt.
Vi rekommenderar att du läser det i webbläsaren! Se det i webbläsaren.

NYHETSBREV 4/2016

Välkommen till det fjärde nyhetsbrevet för Gård & Djurhälsan FÅR


En ny vägledning för hur djurskyddet ska bedömas på slakterierna har beslutats av Jordbruksverket

Den ersätter den tidigare vägledningen som Livsmedelsverkets veterinärer har använt på prov under det senaste året. Antalet fall av misstänkta djurskyddsbrister som livsmedelsverkets veterinärer har underrättat till länsstyrelserna har ökat kraftigt det senaste året. Många djurhållare har känt sig osäkra över vilka djur de kan skicka till slakt. Läs mer här!

Aktuella frågor presenteras på Jordbruksverket

Katarina Gustafsson, djurhälsoveterinär

Den 3 maj hölls ett Öppet seminarium på Jordbruksverket om hur anslagsmedel bidrar till en bättre djurhälsa och ett bättre smittskydd. Syftet var att även på detta sätt ta tillvara och sprida kunskap som beviljade projekt tar fram.

Resistens mot läkemedel var ett återkommande tema och som en programpunkt presenterade Katarina Gustafsson, veterinär på Gård & Djurhälsan, arbetet med parasitbekämpning i svenska fårbesättningar. Läs mer här

Ny broschyr om svensk lammuppfödning

Nu finns det en skrift som LRF har gjort som kortfattat berättar om det unika i den svenska lammuppfödningen och de åtgärder som behövs för att öka konkurrenskraften. Läs broschyren här

Det kan bli för mycket koppar för får

Får behöver koppar, och oftast rekommenderar vi att ge mineraler med tillsats av detta spårämne för att de inte ska få kopparbrist, men i för stor mängd blir det i stället skadligt. Läs mer här!

Ny skrift om Naturbetesmarker för lammproduktion

Jordbruksverket har publicerat nya rapporter om hur naturbeten kan vara en resurs för lantbruksföretagen. Rapporterna har tagits fram i samarbete med produktionsrådgivare och tar upp fakta och tips om hur man kan göra och tänka nytt för att bevara de värdefulla naturbetesmarkerna och använda naturbetesmarkerna som en resurs för djurhållaren. Du kan ladda ner skriften här  eller beställa den via Jordbruksverkets webbutik.

Svenska får är friska

Sverige har jobbat systematiskt för att utrota många djursjukdomar. Tillsammans med ett fördelaktigt geografiskt läge, en relativt låg djurpopulation och en begränsad import av djur har detta gjort att Sverige har ett exceptionellt gott hälsoläge hos våra lantbruksdjur.

Svenska Djurbönders Smittskyddkontroll (SDS) är näringens egen funktion som jobbar för en ökad säkerhet vid import av djur för att upprätthålla det nationella djurhälsoläget.

SDS hemsida kan du läsa om fårsjukdomar som vi är fria från i Sverige men som är vanliga i många andra länder i Europa och världen.

Köp inte in fotröta till din fårbesättning!

Fotröta är en smittsam klövsjukdom som kan spridas via inköp av djur. Skydda din besättning genom att alltid begära djurägarförsäkran från säljaren.

Läs mer om fotröta och kontrollprogrammet Klövkontrollen här

Hälsodeklaration vid livdjursförsäljning

Det är allmänt känt att den största risken att föra in smitta i sin besättning är vid köp av livdjur. Fåravelsförbundet och Gård & Djurhälsan har därför tillsammans tagit fram en hälsodeklaration som kan användas vid inköp och försäljning av får. Köparen får då hjälp med att få information om hälsoläget i säljarbesättningen och kan på så sätt lättare göra en riskbedömning inför ett eventuellt köp. Initiativet till en hälsodeklaration har kommit från näringen, framför allt har Gotlands Fåravelsförening varit drivande i arbetet. Läs mer här

Köp inte grisen i säcken eller smittan med fåren, använd Hälsodeklarationen nästa gång du köper får! Ladda ner den här

Fokusträffar för lammproducenter

Du som lammproducent kan se fram emot intressanta gårdsträffar i höst och vår! Glädjande nog har Gård & Djurhälsan fått medel beviljat från Jordbruksverket för projektet "Fokusträffar för lammproducenter". Projektidén är att genomföra informationsträffar för lammproducenter där vi fokuserar på ett specifikt tema, där av namnet fokusträffar. Läs mer här

eu

Använd rätt blankett!

Beställ FODERANALYS, FODERSTAT eller FODERKOLLEN! Är du kund hos oss får du ett rabatterat pris, men observera att vår följesedel ska användas! Läs mer och beställ här!

Lamm på bete - tips för bästa tillväxt

Titti Strömne, lammrådgivare för Gård & Djurhälsan

Första frågan man måste ställa sig är: vad är bästa lammtillväxt under betessäsong – vad ska man sikta mot? Normalt brukar man ange riktvärden att lammen ska växa ca 250 gram per dag på betet, men tillväxter på i snitt 300-350 gram per dag är inte orimliga. Det viktiga är att du själv bestämmer vilka tillväxtmål du vill nå på dina lamm, sätter upp en plan som du tror kommer leda dig dit och kör på! För det gäller att inte släppa kollen på lammen när du släpper ut dem på betet. Visst är det skönt när lamningen är klar, men det är då den verkliga utmaningen börjar!

Dags för det efterlängtade betessläppet! Släpp tackor och lamm på marker med så låg parasitsmitta som möjligt!

Tillräckligt med bete

Bete är ett av det billigaste fodermedlen, men det är samtidigt en färskvara. Det gäller att hålla kontinuerlig koll på betet för att kontrollera att kvaliteten och kvantiteten bibehålls. Att kontrollera beteshöjden är ett av det lättaste sätten. Ju högre beteshöjd desto högre blir gräsets fiberhalt (vilket begränsar intaget) och smältbarheten sjunker.

Vid rotationsbete: håll beteshöjden vid insläpp på ca 8-10 cm för tackor med lamm, flytta när beteshöjden är ca 4-5 cm. Vid kontinuerligt bete bör beteshöjden ligga runt 5 cm. För avvanda lamm bör beteshöjden ligga ett par cm högre för att få ett tillräckligt foderintag. Inblandning av vitklöver i vallen är positivt för lammens tillväxt.

Växande lamm kan äta ca 4 % torrsubstans (ts) av sin kroppsvikt per dag. Ett lamm på 30 kg kan alltså dagligen äta ca 1,2 kg ts bete av god kvalitet. Ett bete innehåller ca 15-20 % torrsubstans, resten är vatten. Det betyder att lammet kan äta ca 6-8 kg bete per dag.

Betesstrategi efter gårdens förutsättningar och djurens behov
Det finns ett par olika strategier att nå optimal beteshöjd. Rotationsbetning, där betet delas in i mindre fållor som djuren flyttas mellan med jämna intervall, är det system där man utnyttjar betet mest. Betet får möjlighet att växa till mellan avbetningarna. Systemet kräver dock mer arbete med stängsel och förflyttning jämfört med kontinuerlig betning. Ett riktvärde är att anpassa fållstorleken så att djuren går ca fem dagar i varje fålla. Längre tid i varje fålla leder lätt till mer ojämn kvalitet på betet. Det gäller alltså att flytta ofta med detta betessystem. Betesputsa ner det djuren inte hinner beta, alternativt stäng bort areal och skörda. Överlag brukar det ofta vara bra att putsa fållorna direkt efter avbetning för att få bort förvuxet bete, rator och ev ogräs. På så vis gör du betet mer attraktivt till nästa avbetning.

Vid strikt kontinuerlig betning håller man samma antal djur i samma fålla under hela betessäsongen. Det kräver mindre arbete, men betet utnyttjas sämre och det finns risk att parasitbördan byggs upp på marken under sommaren. I praktiken brukar man ofta ha fler djur per hektar i början av betessäsongen, för att mot slutet av säsongen minska djurtätheten. Då hinner djuren med att beta den snabba grästillväxt som sker under vår/försommar. Välj ett betessystem som passar gårdens och besättningens förutsättningar.

Dela gärna in betesarealen i mindre fållor och flytta fåren ofta, s.k. rotationsbete. På så vis kan du utnyttja betet bättre.

Tidpunkt för avvänjning kan skilja mellan år, eftersom det är beroende av tackornas hull, tillgång på bete och lammens tillväxt.

Lammens tillväxt på bete
I början av betesperioden är lammens intag av bete inte så stor, men ökar snabbt. Beteslamm bör växa minst 250 gram per dag upp till åtta veckors ålder. Ett lamm med en födelsevikt om 4 kg och som håller en tillväxt på 250 gram per dag de första åtta veckorna ska alltså väga minst 18 kg, ett lamm som växt 300 gram per dag väger 21 kg.

Väg därför gärna lammen runt 60 dagars ålder för att få information om tackornas mjölkproduktion. Samtidigt kan tackorna hullbedömas och du kan ta beslut om när det är lämpligt att vänja av.

Avvänjning vid rätt tidpunkt
Från ungefär åtta veckors ålder är energiintaget större från betet än från tackans mjölk. Om lammens tillväxt är mindre än 200 gram om dagen (eller den tillväxt du satt som mål) vid vägningar som sker efter åtta veckors ålder bör man fundera på varför. Är tillgången på bete dålig så tackor och lamm konkurrerar om samma mat, parasiter, spårämnesbrister? Vidta lämpliga åtgärder utifrån din analys. Kanske bör du avvänja tidigare om det är brist på bete. Lamm avvänjs vanligtvis vid 12-16 veckors ålder. Men när lammen ska avvänjas kan skilja mellan år, eftersom det är beroende av tackornas hull, tillgång på bete och lammens tillväxt.

Forskning har visat att lamm som får prova nya fodermedel som rödklöver, cikoria eller spannmål tillsammans med tackan har en bättre tillväxt på fodermedlet efter avvänjning. Tänk på det om du introducerar nya fodermedel eller annan typ av bete än de fått när de gått med tackan. Överhuvudtaget brukar det vara bra att ha något äldre djur med avvanda lamm (om möjligt) för att lättare kunna hantera gruppen.

Mineraler och spårämnen till växande djur
Det är stor skillnad i betets mineralinnehåll mellan gårdar och växande djur behöver t.ex. koppar och kobolt i jämn tillförsel under hela betesperioden. Utfodra mineraler vid djurens viloplats eller där vatten tillhandahålls. Då är chansen störst att de faktiskt äter den mängd mineraler de behöver. Många erbjuder mineralhinkar på betet. Räkna baklänges för att se att djuren äter vad som rekommenderas. Annars kan du prova att ge granulerade mineraler, vilka ofta går snabbare för djuren att få i sig. Erbjud separat saltsten.

Vitklöver i vallblandningen är positivt för lammans tillväxt.

Håll koll på parasittrycket
Låt inte parasiterna äta upp tillväxten! Det gäller att långsamt bygga upp lammens immunförsvar mot betesparasiter. Det gör man bäst genom att kontrollera att tackorna har en låg parasitbörda vid betessläpp (avmaska om träckprov visar på för mycket maskägg i träcken), samtidigt som du släpper ut tackor med lamm på ett bete med så låg parasitsmitta som möjligt. Helst ett skifte som inga lamm har betat på sommaren innan, alternativt ett skifte som du kunnat skörda och på så vis hållt ner parasittrycket. Betesplanera så lammen har ett bete med ett så lågt parasittryck som möjligt de första tre till fyra betesveckorna.

Ha extra uppmärksamhet på lammens parasitbörda vid avvänjning eftersom det är en känslig period. Ta gärna träckprov vid flera tillfällen, inklusive i samband med avvänjning, och avmaska vid behov. Varje gård har specifika förutsättningar, därför är det bra att kontakta Gård & Djurhälsans veterinärer för gårdsanpassad rådgivning för parasitkontroll. De kan bl.a. hjälpa till med tolkning av träckprovssvar och bedöma om behandling är nödvändig samt hjälpa till med val av korrekt läkemedel för avmaskning.

Gör en tillväxtplan – följ upp
Lammproducenter som har ett uttalat tillväxtmål, genomtänkt betesplanering och produktionsuppföljning uppfyller oftast sina mål ganska väl även vid varierande väderförhållanden. Det visade en studie gjord på åtta gårdar med betesbaserad lammproduktion i Västsverige gjord av SLU 2012-2014 (Arnesson, A. m.fl., 2015).

Att kontrollväga lammen under betessäsongen är en bra metod för att få koll på tillväxt och för att snabbt sätta in åtgärder om lammen inte följer uppsatt tillväxtplan. Om du inte kan väga alla lamm kan du kontrollväga en mindre grupp om 10-20 % med jämna mellanrum.

Har du minst två vikter registrerade per lamm i produktionsuppföljningsverktyget Elitlamm kan du också använda dig av slaktplaneringen (under rubriken Slakt-Slaktprognos-Grundplanering). Ett väldigt användbart verktyg för att beräkna slaktdatum utifrån dina lamms tillväxter.

Avslutningsvis
Efter avvänjning kan det vara nödvändigt med tillskottsutfodring till lätta och medelstora lamm. Lätta lamm mellan 30-32 kg vid 120 dagars ålder är svåra att få färdiga på enbart bete. De behöver normalt bra bete plus tillskottsutfodring med kraftfoder efter långsam tillvänjning. Alternativt tar man beslutet att spara/sälja dem vidare som vinterlamm, vilket kan vara mer ekonomiskt. Medelstora lamm mellan 32-38 kg vid 120 dagar kan bli färdiga på bete vid fortsatt god tillgång på spätt och baljväxtrikt bete. Då behövs oftast inte mycket stödutfodring. För båda grupperna lamm gäller det att erbjuda ett så pass parasitfritt bete som möjligt.

Trevlig sommar!

önskar vi på Gård & Djurhälsan

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.